Många instruktörer i hundbranschen pratar om positiv förstärkning, om hur viktigt det är att träna med hjälp av positiv förstärkning osv.
Men vad är det, egentligen? Det ska vi ta och reda ut i denna artikel. För det är inte så enkelt som det ofta framställs.
[cmtoc_table_of_contents]
Inlärningspsykologi
Det har forskats om inlärningspsykologi sedan 1800-talet. De flesta av oss har någon gång hört talas om Pavlos hundar eller Skinners box med råttor.
Det var med hjälp av dessa experiment som inlärningspsykologin fick sitt genombrott.
Det finns mycket att läsa om i detta ämne, men vi kommer att koncentrera oss på positiv och negativ förstärkning.
Viktigt att veta är att inlärningspsykologin som helhet behandlar såväl djur som människor.
Mycket av det vi använder oss av inom hundträning är alltså lika användbart inom barnuppfostran eller i utbildningssammanhang.
Öka eller minska beteendet
Vilken effekt kommer vårt beteende ha på hundens handling? Antingen lyckas vi få hunden att öka beteendet eller att minska det.
Tränar vi in ett liggkommando vill vi öka effekten, vi vill att hunden ska lägga sig varje gång vi säger ”ligg”.
Skäller hunden ofta vid staketet önskar vi i stället minska hundens beteende.
Dessa två effekter är viktiga att komma ihåg i kommande resonemang.
Olika påföljder efter en handling
För att få en ökning eller en minskning av beteendet har vi två alternativ, antingen tillför vi något eller också tar vi bort något.
Tillföra = positiv
Det vi kan tillföra är en belöning; godis, en leksak, lek, smekningar osv.
Men det är viktigt att veta att vi också kan tillföra något obehagligt; ett ryck i kopplet, tryck på baken, slag över nosen, fasthållning osv.
Det är just detta att vi tillför någonting, som kallas positivt inom inlärningspsykologin. Detta oavsett om vi tillför något behagligt eller obehagligt.
Ta bort = negativ
Motsatsen till positiv är negativ. Och att vi tar bort någonting kallas då följaktligen negativt. Även detta oavsett om vi tar bort favoritleksaken eller slaget över nosen.
Förstärkning och bestraffning
För att nu ytterligare krångla till det hela så pratar vi om förstärkning och bestraffning.
Det är här vi kommer in på ökningen respektive minskningen av ett beteende som vi nämnde i början.
Förstärkning = ökar beteendet
Förstärkning är något som ökar chansen att hunden kommer att utföra beteendet oftare.
Det man närmast tänker på då är belöningen med godis eller leksak. För varje gång hunden lägger sig på ditt kommando blir den belönad, chansen är då större att hunden upprepar beteendet nästa gång du säger ”ligg”.
Men en förstärkning ökar också ett beteende när hunden vet att den slipper något obehagligt.
Har du tidigare blivit arg och slagit hunden över nosen när den inte har lagt sig ner, kommer hunden att lägga sig för att slippa ett förväntat obehag.
Men det kan också vara ett pågående obehag som försvinner, hunden blir rädd av fyrverkerier och flyr därifrån. Eftersom smällandet minskade när den sprang iväg kommer flyktbeteendet att öka nästa gång den hör fyrverkerier.
Bestraffning = minskar beteendet
Slutligen får en bestraffning till följd att beteendet minskar.
Slår du hunden över nosen varje gång den hoppar på dig kommer den troligen snart att sluta hoppa. (OBS! Gör inte så! Hunden kommer då att ta ut sin frustration i andra jobbiga beteenden istället).
Men beteendet kommer också att minska om du låter bli att belöna hunden då den hoppar på dig.
En belöning för hunden i den situationen är att du vänder din uppmärksamhet mot honom eller henne. I den engelska inlärningslitteraturen kallas detta ofta för ”extinction” (utsläckning).
De fyra beteendena
Om vi då sammanfattar resonemanget så får vi fyra olika tillstånd:
[table id=3 /]
Känslor
Ett sätt att förstå dessa begrepp är att sätta känslor på dem, hur upplever hunden situationen?
- Positiv förstärkning: Glädje, lust
- Negativ bestraffning: Besvikelse, frustration
- Positiv bestraffning: Rädsla, obehag
- Negativ förstärkning: Lättnad
Tidsfaktor, tajming och upprepning
För att dessa inlärningsprinciper ska fungera krävs tajming, d.v.s att belöningen/bestraffningen kommer i direkt anslutning till beteendet.
Hunden ska alltså få ett ”FY” då den springer efter haren och inte då den slutligen kommer tillbaka till dig.
Den ska få sin belöning just då den lägger sig ner, inte då den har hunnit resa sig igen.
Du måste också upprepa dina träningstillfällen för att hunden ska lära sig att det faktiskt var jakten på haren som inte var okej.
Träning i praktiken
Varför hunden lyder oss
Rent praktiskt om jag vill ha en hund som lyder mig gäller det först och främst att förstå VARFÖR hunden utför olika beteenden.
Frågar du runt bland hundägare skiftar svaren, ”jag är ledaren”, ”jag har sagt åt den”, ”hunden arbetar för mig” o.s.v.
Men hunden utför olika beteenden av precis samma orsak som vi gör- vi är egoister! Om jag gör detta blir jag belönad eller slipper straff.
Skulle du arbeta om du inte tjänade någonting på det? Eller skulle du vara snäll mot andra om du inte mådde bra av det själv? Och hur många skulle hålla hastighetsgränserna om de inte riskerade att bli av med körkortet?
Positiv förstärkning i praktiken
I praktisk tillämpning är verkligheten inte lika självklar som i teorin, ofta blandas de olika tillstånden.
Ingen träning kan i praktiken enbart bestå av positiv förstärkning, det måste alltid finnas en motpol till det du gör.
Då vi hundinstruktörer pratar om positiv förstärkning på hundkurserna är det för att lära hunden och ägaren att uppleva glädjen och lusten med att arbeta tillsammans. Vi vill att hunden ska förstå att det lönar sig att utföra de beteenden du vill ha.
Om all träning enbart skulle vara baserad på positiv förstärkning måste vi hela tiden ha den bästa belöningen hos oss.
Det fungerar så länge som hunden är intresserad av godiset eller favoritleksaken som vi har. Men vad händer om lekkompisen dyker upp eller om grannens tik löper? Då har dina belöningar kanske inte samma värde längre. Läs gärna mer på Värdet av belöningar.
Ignorerar hunden
Om du då ignorerar hunden för att den gör fel i att inte komma då du ropar, spelar ingen roll, den får sin positiva förstärkning hos den andra hunden istället.
I det läget kan det vara bättre att be den andra hundägaren att kalla in sin hund så att ”belöningen” försvinner. Eller så går du och hämtar din hund, tränar några korta övningar med den för att sedan släppa den lös för att leka.
I det första fallet har du jobbat med negativ bestraffning, du (eller egentligen den andra hundägaren) tog bort det roliga. Det minskar beteendet att hunden struntar i dig och springer iväg till lekkamraten.
I det andra fallet har du en kombination av olika sätt att jobba. När du hämtar hunden är det positiv bestraffning, du minskar beteendet genom att tillföra dig själv som en bestraffning (det var du som avbröt den roliga leken).
Sedan vänder du situationen till positiv förstärkning genom att du låter hunden utföra några enkla övningar som den får klara av och bli belönad för. Som sista ”jackpott” får den springa och leka med kompisen igen.
Vilken typ av hund vill du ha?
Det går att lära en hund med hjälp av både positiv och negativ förstärkning.
Du kan oftast få en hund att lyda med hjälp av olika obehag, men en sådan hund blir ofta passiv.
Den lär sig att det är bäst att inte göra någonting på egen hand, den blir helt enkelt rädd för att göra fel. Men det finns många människor som föredrar en hund som bara ligger tyst och väntar på att få göra någonting.
Det innebär att du hela tiden letar efter fel hos hunden som du måste korrigera.
För korrigerar du ingenting så betyder det i praktiken att du är nöjd med det hunden gör just nu.
En hund som ofta utsätts för obehag blir också lättare stressad och därmed lättare sjuk.
Dessutom brukar dessa hundar ofta ta ut sina uppdämda känslor på någon annan istället. Det är inte ovanligt att mannen ”uppfostrar” hunden med hårda metoder samtidigt som kvinnan eller barnen blir utsatta för en hund som morrar, bits eller är allmänt jobbig.
Fungera självständigt
Vill du däremot ha en hund som kan fungera självständigt i vissa situationer, t.ex. vid jakt, bruks, räddningsarbete osv. försvåras det om du använder negativ förstärkning.
I de sammanhangen behöver hunden våga att pröva olika lösningar för att klara av sina arbetsuppgifter.
Att arbeta med hjälp av positiv förstärkning ställer större krav på dig som hundägare.
Du måste fundera i förväg på hur du bäst ska lära din hund olika saker. Du behöver använda din fantasi mer för att kunna anpassa övningarna så att de passar just din hund.
Vi vet idag att det oftast går fortare att lära sig saker genom att undvika obehag.
Genetiskt är både människor och djur anpassade till att lära sig att undvika faror, men att den kunskap som vi har förvärvat genom positiva upplevelser har betydligt större chans att upprepas och förbättras.
Det är definitivt värt allt arbete när du märker att hunden tycker att det är roligt att arbeta med dig.
Hunden är dessutom en levande varelse med egen lust och vilja som det vore synd att arbeta bort.
Källa: ”Om negativa förstärkningar, positiva bestraffningar och andra fikontermer” samt ”Inlärning hos tamhund” båda av Kenth Svartberg. ”Positiv och negativ förstärkning” av Morten Egtvedt
