Vår 8-årige labrador har slutat att lyssna på vår inkallning. I stället tar han sina egna vändor i skogen och kommer tillbaka när det passar honom. Vad ska vi göra för att få honom att lyssna igen?
Varför lyssnar inte hunden?
Den första frågan vi alltid bör ställa oss är VARFÖR beter sig hunden som den gör? För om vi inte förstår varför hunden väljer att göra (eller inte göra) på det ena eller andra sättet, hur ska vi då komma till rätta med problemet?
I det här fallet finns det säkert flera anledningar till att hunden väljer att inte komma på inkallningen. Det kan, bland annat bero på att hunden:
- hör dåligt
- prioriterar sitt spårande högre än husse/mattes inkallning
- har lärt sig att det händer inte så mycket hos husse/matte
- inte blir tillräckligt belönad när den kommer
- alltid blir kopplad när den kommer tillbaka
- vet att den får skäll och bannor när den väl kommer tillbaka
Hunden hör dåligt
Hunden i frågan är en labrador som är 8 år gammal. Det betyder att han är i medelåldern och snart börjar räknas som en äldre hund. De flesta hundar har en ganska bra hörsel även långt upp i åren men även hundar kan börja höra sämre när de blir gamla.
Det är inte alltid lätt, som hundägare att förstå, att hunden hör sämre. Vi har ofta rätt fasta rutiner som hunden har lärt sig under årens lopp. Därför förstår hunden att det är dags för mat eller promenad genom att observera vårt beteende.
Hunden kanske inte kommer till dig för att du ropar att det är dags att gå ut. Hunden har redan förstått det genom att observera vilken jacka du sätter på dig i stället.
Här kan du läsa mer om den Äldre hunden.
Hunden prioriterar annat
För hunden är det doftsinnet som är det viktigaste sinnet. För oss människor är det synen.
Genom att använda nosen får hunden reda på vem som har varit på platsen tidigare. Det kan ha varit vilda djur men det kan också ha varit en annan hund. Din hund vet om det är en vänlig hund eller om man måste vara lite på sin vakt, genom att nosa på marken eller kanske vittra i luften.
Tidigare jämställde man hundens nosande med vårt läsande av tidningen. Numera skulle man nog snarare jämföra det med att hunden har koll på sina sociala medier genom att nosa. Och handen på hjärtat- visst fastnar du också i ditt scrollande? Du vill ju gärna se vad som har hänt med dem du följer sedan sist.
Så, det är nog inte så konstigt om hunden också prioriterar sina sociala kanaler?!
Du hittar mer på Hunden nosar och nosar.
Tråkigt hos husse/matte
När vi skaffar oss en hund går vi ofta på kurser och vi aktiverar oss på olika sätt med vår hund. Ju längre tid som går, desto bekvämare blir vi i vårt hundägande.
Vi tycker att hunden är tillräckligt lydig för att passa in i vår vardag. Dessutom tappar det lite av nyhetens behag att lära hunden mer. Hunden verkar ju trots allt rätt nöjd med att hänga med på våra promenader.
Då kommer vi snart tillbaka till föregående rubrik- hunden prioriterar något annat. Varför ska jag umgås med husse/matte när de inte är så intresserade av mig? Då går jag hellre och nosar och håller mig uppdaterad på mina sociala kanaler, tycker hunden.
Det här är nog en ganska vanlig anledning till att hunden inte längre kommer på inkallningen, det lönar sig inte. Samspelet finns inte längre på samma sätt. Det är lite som ett långt äktenskap, alla parter behöver jobba på att vara attraktiva för varandra.
Men om husse/matte plötsligt får för sig att ”hitta” en super-gömma med godis i skogen eller halar fram min favoritboll ur fickan. Då är det nog bäst att jag har lite koll på dem!
Eller vem vet? Plötsligt har matte bara försvunnit så jag måste leta efter henne. Och husse håller tydligen inte reda på sina vantar, jag måste söka efter dem lite nu och då.
Aktivera dig med hunden
Du behöver inte gå varenda hundkurs du hittar eller sysselsätta dig med hunden varje vaken stund. Men hitta på något tillsammans åtminstone en liten stund varje dag, både inom- och utomhus. Se till att din hund tycker att du faktiskt är en rätt rolig kompis, en person som det är värt att hålla sig i närheten av.
Vill du ha tips på hur du kan aktivera din hund när ni är ute? Läs Aktivera hunden utomhus
Nu är vi säkert mer aktiva än en vanlig hundägare men vi har alltid lekt mycket med Aksel, både inne och ute. För honom är vi lekkompisar, det har hänt flera gånger att han hellre väljer att busa med oss än med en annan hund. Då är det naturligtvis också lättare att han håller sig i närheten av oss.
Fel eller ingen belöning
Frågeställaren äger en labrador så den självklara belöningen borde väl vara godis eller något annat ätbart- eller?
Visserligen uppskattar många retriever något ätbart som belöning men det finns undantag. Är godis dessutom en vanlig belöning för just din hund så är godis kanske inte värt besväret för att vilja komma på inkallningen.
Som hundägare till en lite äldre hund kan det dessutom vara så att du inte ens har någon belöning med dig ut. Vadå, belöningar? De har jag bara på kurs… Jag vet inte hur många gånger jag har hört det!
Vi har ALLTID belöningar i fickan, oavsett om vi ska ut och träna eller bara gå runt kvarteret för en snabb kissrunda. De belöningar som vi har med oss till Aksel är godis (alltid blandade sorter, hårda och mjuka) samt hans speciella leksak.
Leksaken
Leksaken har vi under många år byggt upp en förväntan på. Den går under benämningen ”leksaken”. Ber vi Aksel att söka efter leksaken så är det denna han letar efter. Vi har dock köpt på oss ett lager som vi har att byta med.
Leksaken får han inte ha på egen hand, den är vår. Vi har alltid varsin som ligger i våra jackfickor. Med leksaken kampar vi, vi gömmer den så att han får söka efter den och vi kastar i väg den så att han får jaga efter den. När vi är ute båda två, händer det att han får sitta kvar hos den ena av oss, medan den andra springer iväg med leksaken dinglande i handen. Då triggas hans jaktinstinkt ordentligt så när han får sitt varsågod sticker han i väg i en rasande fart.
När vi har varit ute så vill han gärna ha leksaken att bära hem sista biten. Får han den så sätter han full fart med högt huvud hem med sitt ”byte”. När vi kommer in får han lämna den i från sig.
Även om din hund inte längre vill leka så går det att bygga upp ett mindre lekintresse i alla fall, du får bara jobba lite mer för det. Det finns också andra typer av belöningar som du kan använda dig av. Viktigt är det också att du varierar, hunden ska inte veta vilken typ av belöning som kommer.
Vill du använda en boll, Kong eller annat som belöning behöver du skapa ett värde för hunden. Hunden ska känna en förväntan på något roligt så fort som leksaken kommer fram. Det är en process som tar lite tid men som kan vara värt mycket för ert samspel.
Läs mer om Värdet av belöningar.
Slut på det roliga
När man har en hund som inte kommer varje gång man ropar så blir det lätt att man tar det säkra före det osäkra. Det vill säga att när hunden faktiskt kommer fram så är det bäst att koppla den. Logiskt eller hur?
Men det du gör i det läget, är att du lär hunden att varje gång den lyder och kommer tillbaka till dig, så är det slut på det roliga. Nu måste hunden gå i koppel och kan inte nosa som den vill. Den kan inte jaga ekorren eller dyka ner i det spännande hålet ni just passerade.
Det är väl knappast det du vill att hunden ska associera din inkallning med?
Får bannor när hunden väl kommer tillbaka
-”Jag blir så arg när hunden inte kommer- ska jag då låtsas vara glad och belöna honom då?”
Det känns bakvänt att berömma och belöna en hund när de väl kommer tillbaka efter en lång omväg. Men som vi redan har konstaterat vill vi att hunden förknippar oss med något roligt och trevligt. Jag skulle inte gärna komma tillbaka om jag blev utskälld bara för att jag var sen. Det vill inte hunden heller.
Dessutom vet vi i dag att en hund som blir berömd och belönad har lättare för att upprepa sitt beteende än en hund som får bannor. Och det beteendet som du belönar är att hunden kommer till dig. Inte att hunden har tagit en omväg först (det beteendet har hunden redan belönat sig själv för).
Hur ska jag få hunden att lyssna igen?
Börja om träning med kopplad hund och långlina
Eftersom hunden redan har lärt sig att ”jag kommer när jag kommer” så behöver man börja om med att träna på inkallningen igen. Se till att hunden är kopplad, växla gärna mellan vanligt koppel och långlina.
Stanna och kalla in hunden, belöna och var extra glad när hunden vänder uppmärksamheten mot dig. Ta för vana att när du ser att hunden tittar på dig, då kallar du på den. Det innebär att du inte behöver tränga igenom bruset med din inkallning, hunden har ju redan fokus på dig. Busa, lek med och belöna hunden.
Träna in ny signal, visselpipa eller annat ord
Din inkallningssignal är kanske redan förbrukad, den betyder inget för hunden längre. Välj då en ny signal, det kan vara ett nytt ord, en visselpipa eller en annan vissling än tidigare.
Träna på inkallningen precis som du gjorde när hunden var valp. Förutsätt inte att den förstår vad du vill. Nu är det en helt ny signal som du vill att hunden ska förknippa med glädje hos dig. Så i början är det väldigt kort tid mellan signal och belöning.
Kalla in hunden på väldigt kort avstånd, belöna direkt! Gå några steg från hunden, kalla in och belöna! I början ska hunden nästan inte behöva göra något mer än att den tittar på dig.
Träna ofta, på olika platser och med olika störningar. Men se till att hunden lyckas i minst nio av tio fall. Ha hunden kopplad eller med en släpande långlina så att du kan få stopp på den om den väljer att gå åt andra hållet.
Misstänker du att din hund hör dåligt kan en annan typ av signal ha lättare att nå fram till hunden. Du får prova dig fram.
Belöna hunden VARJE gång den spontant söker din kontakt
Ditt mål med inkallningen är att hunden tar kontakt med dig. Se då också till att belöna den kontakten, även om du inte har kallat in hunden.
När ni är ute och går och hunden vänder på huvudet och tittar på dig så berömmer du det. Ibland belönar du också, helst med lite bus.
Har du hunden i långlina och den spontant söker din uppmärksamhet? Belöna!
Kommer hunden fram och puffar lite på dig? Belöna!
Är ni ute flera stycken, låt någon av de andra kalla på hunden trots att den är kopplad. Antingen springer du efter om du inte vill släppa kopplet eller så släpper du en mycket kort stund med kopplet släpande efter hunden. Den som kallade på hunden ska bli superglad och busa med den då den kommer fram. När du också kommer dit så ansluter du dig till glädjeyran.
Var oförutsägbar- göm dig eller gå åt andra hållet
Om du har hunden lös lär den att den måste hålla reda på dig, inte tvärtom. För när ni går där i skogen så är du plötsligt borta. Sätt dig under en tät gran eller högt upp på en sten. Sitt sedan tyst och vänta tills hunden upptäcker att du är borta. Låt den få leta upp dig. Se sedan till att bli riktigt glad när hunden till slut hittar dig!
Det kan du också träna på när ni är flera, då behöver du inte ens ha hunden lös. Plötsligt försvinner en i sällskapet medan du och hunden går där i godan ro. När du ”upptäcker” att husse saknas så får du och hunden hjälpas åt att leta reda på honom. Lägg då på lite engagemang, precis som man gör med små barn. -”Var är husse?” – ”Men är han alldeles borta?” – Var kan han vara?” Låt det bli en spännande lek.
Gör inte om samma misstag
När hunden har börjat komma på de flesta inkallningar, se då till att hunden inte hamnar i samma tråkiga vana igen!
Låt hunden få springa i väg igen efter en inkallning. Kalla in- belöna- varsågod och spring. Kalla in- busa med hunden eller sök lite godis tillsammans innan hunden får springa igen osv.
Har du en speciell runda som ni brukar gå? Fall inte för frestelsen att låta hunden vara lös nästan hela vägen fram för att sedan koppla den vid den sista korsningen. Då kommer hunden att veta att när vi kommer dit så blir jag kopplad!
Lycka till med träningen- och tänk på att ju mer ni tränar desto bättre blir hunden på att komma när du kallar på den!
Läs mer på Inkallning- få hunden att komma till dig!
