Katter är anpassningsbara djur som kan klara sig i olika klimat och temperaturer. Men eftersom kattens förfäder var ökendjur så har de vanligtvis en högre tolerans för värme än för kyla.
Katter kan anpassa sin kroppstemperatur, så kallad termoreglering, genom att bland annat svettas, flämta, eller byta päls.
Kattungar har inte fullt utvecklad termoreglering förrän de är cirka sex veckor gamla. De behöver därför hålla sig nära sin mamma och sina syskon för att hålla värmen.
Hur katter anpassar sig till olika temperaturer
Katter är väl anpassade till att leva i varierande klimat. De har en effektiv temperaturreglering som gör att de kan hantera både kyla och värme. Hur mycket kyla eller värme en katt kan tåla beror på flera faktorer, som kattens ålder, hälsa, päls, ras, och om det är en ute- eller innekatt.
En katt med lång och tjock päls kan stå emot kyla bättre än en katt med kort och tunn päls. Vissa raser, som norsk skogkatt och sibirisk katt, är mer anpassade till kalla klimat än andra.
Katten håller en relativt konstant kroppstemperatur som normalt ligger mellan 38 och 39 grader Celsius. De reglerar sin kroppstemperatur med hjälp av inre mekanismer, till exempel ökad värmeproduktion, ändrad isolering eller avdunstning av vatten. De är därmed mindre beroende av omgivningen för att hålla sin kroppstemperatur.
Katter har förmåga att anpassa sig till olika väderförhållanden, men kan påverkas negativt av extrem värme. Katter är ofta duktiga på att dölja sina symtom. Var därför uppmärksam på förändringar i deras beteende som kan antyda ett problem.
Kattens termoneutrala zon – TNZ
Termoneutral zon (TNZ) är det temperaturintervall där ett djur inte behöver använda energi för att värma eller kyla sig. Den vilande kroppens ämnesomsättning är som lägst och konstant.
För katter är denna zon mellan 30 och 36 grader Celsius, vilket är högre än för människor och hundar. Katter kan tolerera temperaturer utanför denna zon, men måste då ha en plats att värma eller kyla sig på.
| Normal termoneutral zon | |
|---|---|
| Katter | 30°C – 38°C |
| Korthåriga hundar | 20°C – 25°C |
| Långhåriga hundar | 15°C – 20°C |
| Människan | 27°C – 32°C |
För att kunna jämföra olika däggdjur så avser den termoneutrala zonen en naken människa i vindstilla luft och skugga. En naken människa upplever dessa omgivningstemperaturer som behagliga.
För en människa med lätta kläder minskar TNZ radikalt. Därför kan en behaglig temperatur inomhus ligga mellan 18 – 22 grader Celsius. Det är lägre än vad de flesta katter normalt föredrar. Det innebär att många katter kan uppleva ett termiskt obehag, vilket kan påverka kattens välbefinnande och beteende.
Katter som känner sig kalla, kan söka sig till platser som kan ge dem extra värme. Till exempel bärbara datorer, element, under täcket eller i ditt knä. Har de möjlighet så lägger de sig i direkt solljus, kryper in i små trånga lådor eller utrymmen. Trånga platser kan både vara spännande men också bidra till att hålla värmen.
Men det finns alltid individuella variationer! Dessutom ändras förmodligen TNZ när individen har acklimatiserat sig till höga eller låga temperaturer.
Kattens termoreglering
Katter är endoterma djur, vilket innebär att de kan reglera sin kroppstemperatur genom inre processer i kroppen. De är därför mindre beroende av omgivningens temperatur.
Termoreglering är förmågan att hålla samma kroppstemperatur oberoende av omgivningens temperatur. Kattens termoreglering är en del av dess homeostas, det vill säga dess förmåga att upprätthålla en stabil inre miljö trots yttre förändringar.
Katten uppfattar temperaturförändringar i kroppen och omgivningen, genom sinnesceller (termoreceptorer). De finns i huden, munnen och inre organ. Kattens termoreceptorer är känsliga för olika temperaturintervall och kan reagera på både värme och kyla.
Katter har ganska svårt att kunna skilja på varmt och kallt på den pälsbeklädda huden. Däremot reagerar deras nos och tassar på temperaturskillnader på flera grader. Detta motsvarar den nivå av termisk känslighet som vi människor har i ansiktet.
Katter har flera smarta mekanismer för att anpassa kroppstemperaturen till omgivningen, några av de viktigaste är:
Vasokonstriktion och vasodilatation
En viktig mekanism för kattens termoreglering är att vidga eller dra ihop blodkärlen i huden beroende på omgivningens temperatur. Är det kallt drar blodkärlen ihop sig (vasokonstriktion) för att minska värmeförlusten genom huden. Och när det är varmt vidgas blodkärlen (vasodilatation) för att öka blodflödet till huden och frigöra värme.
Fukta sin päls/putsning
Katters tungor är täckta av små, bakåtvända taggar som kallas papiller. En av papillernas funktion är att föra saliv djupt ner i kattens päls när den putsar/tvättar sig. Saliven avdunstar sedan och svalkar katten genom att föra bort överskottsvärme.
Enligt en studie gjord av Georgia Institute of Technology kan saliven som katten för ner i pälsen med papillerna, stå för cirka 25% av kattens nedkylning. Så det är en mycket viktig del av kattens termoreglering för att bli av med överskottsvärme.
Pälsen
Pälsen isolerar katten mot kyla och värme och den kan fluffas upp eller slätas ut beroende på behov. När katten fryser reser den pälsen för att skapa ett luftlager som håller värmen inne. Och när den är varm lägger den pälsen platt för att släppa ut värmen.
Katter reglerar också sin kroppstemperatur genom att byta päls. Den fäller sin underull på sommaren och får en tunnare päls som gör det lättare att släppa ut värme. På vintern växer underullen tillbaka och ger katten ett tjockare lager av päls som håller den varm.
Flämtning
I likhet med hundar så innebär flämtning en snabb och ytlig andning med munnen öppen. Det kyler katten genom att avdunsta fukten i munnen och andningsvägarna.
En katt reglerar inte sin kroppstemperatur genom flämtning i första hand. Men det kan fungera som en sista utväg vid extrem värme när den inte kan svalka sig på andra sätt.
Flämtning är inte en effektiv metod för termoreglering hos katter, eftersom de har en liten yta i munnen jämfört med hundar. Därför bör flämtning hos katter inte pågå under en längre tid, utan snabbt upphöra när katten kommer till en svalare plats.
Skaka/huttra vid kyla
Om katten är för kall kan den skaka eller huttra för att försöka öka sin värme genom muskelkontraktioner. Det innebär att musklerna omväxlande drar ihop sig och slappnar av. På så sätt förbrukar katten mer energi och kroppen producerar mer värme.
Ökat matintag vid kyla
Om din katt går ut på vintern så kommer den äta mer än vanligt eftersom det går åt mer energi för att hålla sig varm. Hur mycket mer en katt behöver äta beror på flera faktorer, som ras, ålder, aktivitetsnivå och pälskvalitet. Läs gärna mer på Kan min utekatt vara ute på vintern?
En studie från 2014 visade att katter som levde utomhus i ett tempererat klimat åt i genomsnitt 15% mer mat än katter som levde inomhus med en medeltemperatur på 22°C. Detta berodde på att de katter som bodde utomhus hade ett högre energibehov för att upprätthålla sin kroppstemperatur.
Brunt fett
Brunt fett är en typ av fettvävnad som finns hos många däggdjur, inklusive katter. Det har en hög andel mitokondrier som är cellens kraftverk. Mitokondrierna kan omvandla fett till värme, vilket gör att brunt fett kan bidra till att reglera kroppstemperaturen.
Brunt fett är särskilt viktigt för nyfödda katter, som inte har utvecklat sin päls och sin förmåga att huttra för att hålla sig varma. Kyla stimulerar det bruna fett att aktiveras och generera värme. Brunt fett finns främst runt nacken, bröstet och ryggraden hos katter. Andelen brunt fett minskar med åldern.
Beteendeförändring
Katternas beteende är också kopplat till deras termoregulation. Till exempel kan katter bli sociala i olika grad beroende på temperaturen. När det är kallt kan katter söka närhet till varandra eller till människor för att dela värme.
När det är varmt kan katter i stället undvika kontakt och sprider ut sig för att minska värmeöverföringen. Katternas kommunikation kan också påverkas av temperaturen. Katter kan använda sig av ljud, doft, kroppsspråk och ansiktsuttryck för att uttrycka sina termiska preferenser eller behov.
Katter föredrar att ligga på svala och skuggiga platser när det är varmt, till exempel under ett träd eller i skuggan av ett hus. De undviker att vara aktiva under de varmaste timmarna på dagen och sparar sin energi till kvällen eller natten.
Svettning
Katter kan reglera sin kroppstemperatur genom att svettas, men det är inte deras främsta sätt att hålla sig svala. Katter har svettkörtlar i sina tassar och nosar, men inte över hela kroppen som människor. Dessa svettkörtlar utsöndrar en klar, vätska när katten är varm eller stressad. När svetten avdunstar skapar den en kylande effekt på huden. Om du ser fuktiga tassavtryck kan det bero på att din katt svettas.
Men eftersom katternas tassar bara utgör en liten del av deras kroppsyta så räcker det inte med att svettas för att sänka kroppstemperaturen på en överhettad katt.
Kattungar kan inte reglera sin kroppstemperatur
Kattungar som är upp till 2-3 veckor gamla räknas som neonatal. De inte kan reglera sin kroppstemperatur, njurar och lever inte fungerar fullt ut och de har ett omoget immunförsvar.
Termoregleringen är inte fullt utvecklad förrän vid cirka 6 veckors ålder.
Kattungar är därför mycket känsliga för temperaturförändring. Om de utsätts för låga eller för höga temperaturer kan de drabbas av hypotermi (kroppstemperatur under det normala) eller värmeslag.
Därför är de beroende av kattmamman och sina syskon för att hålla sig varma och torra. Det är därför viktigt att se till att kattungar har en trygg och bekväm plats att sova på, och där de kan hålla rätt kroppstemperatur.
En nyfödd kattunge har en kroppstemperatur på cirka 36–37 grader Celsius. När den är cirka 4 veckor så har den nått sin normaltemperatur på cirka 38–39,5 grader.
Kan katter drabbas av värmeslag?
Katter har sitt ursprung i öknen så de är anpassade till att leva i varma klimat, men de kan ändå drabbas av värmeslag om de utsätts för höga temperaturer.
Symtom på värmeslag hos katt kan vara att den flämtar, har röd tunga och rött tandkött, kladdig saliv, är slö, vinglig, kräks, har diarré eller är i chock. Om du misstänker att din katt har fått värmeslag ska du kontakta en veterinär! Se till att sänka kattens temperatur genom att fukta pälsen med ljummet vatten eller linda in katten i en blöt och sval handduk.
Du kan också ge katten vatten eller vätskeersättning att dricka. Förebygg värmeslag genom att se till att katten har tillgång till skugga, friskt vatten och svala platser i hemmet.
Vad kan man göra för att skydda sin katt vid värmeböljor?
Katter är smarta och självständiga djur som oftast klarar sig bra i värmen, men som kattägare kan du ändå göra en del för att underlätta för dem. Här är några tips:
- Se till att din katt har tillgång till friskt och svalt dricksvatten hela tiden. De kan bli uttorkade om de inte dricker tillräckligt. Du kan gärna ha flera vattenskålar i huset eller trädgården. Byt vattnet ofta.
- Ge katten möjlighet att söka skugga och svalka. Låt katten välja var den vill ligga och sova. Om möjligt, använd en fläkt eller luftkonditionering. Passa på att vädra ur bostaden på natten och morgonen, dra för persienner eller gardiner på dagen för att sänka temperaturen inomhus.
- Testa gärna att lägga ut fuktiga handdukar eller kylmattor som katten kan ligga på. Golvet i badrummet är ofta svalt så lämna gärna badrumsdörren öppen.
- Lämna inte din katt i bilen, även om det bara är för en kort stund. Temperaturen i en bil kan stiga snabbt och bli farlig för katten. Lämna heller inte katten i ett stängt uterum. Läs mer på Undvik värmeslag i bilen!
Källor: Environmental Aspects of Domestic Cat Care and Management: Implications for Cat Welfare av J. L. Stella et.al, 2016, Purdue University, USA | What room temperature do cats prefer? | Temperature regulation strategies, KHAN Academy | En katts belåtenhet, Djurhållning och krav på katthem och kattpensionat av H. Olsson, 2018, SLU | Bilaga till checklista – Katt, 2022, Jordbruksverket
