Hundar och människor får många gånger samma sjukdomar och allergi är inget undantag.
Ungefär 1/3 av de hundar som kommer till veterinärerna med hudproblem har allergi och antalet allergiska hundar bara ökar. Allergi hos hundar debuterar vanligtvis före tre års ålder.
Allergier ökar hos hundar
Första gången atopisk dermatit (en sjukdom som innefattar flera faktorer såsom allergi och fel i hudens skyddsbarriärer) rapporterades hos en hund, var redan i början av 1940-talet.
Det har ökat kraftigt under senare delen av 1900-talet. Riktigt varför det ökar vet man ännu inte. Men allergier ökar allmänt även hos människor och katter.
Atopi
Atopi är en reaktion mot olika ämnen som finns i miljön. Hunden andas in dessa ämnen och på grund av en ärftlig förmåga reagerar kroppen överdrivet mycket genom att bilda IgE-antikroppar. Nästa gång detta ämne kommer in i kroppen kommer hunden att utveckla en allergi.
Hunden måste alltså ha kommit i kontakt med detta ämne tidigare. När hunden återigen får kontakt med ämnet, skickas en signal till cellen. Olika ämnen utsöndras och en allergisk reaktion uppstår.
Atopisk allergi uppträder oftast när hunden är mellan ett och tre år gammal, men kan även uppstå senare i livet även om det är ovanligt.
Atopisk dermatit är en kronisk hudsjukdom som tar upp de ämnen hunden inte tål via huden.
Allergener
Allergen är det ämne kroppen reagerar på. Allergener är oftast proteiner som kan finnas i hår, pollen, mögel, damm och så vidare.
Det vanligaste allergenet hos hund är dammkvalster, ca 80% av alla skandinaviska hundar med atopi är allergiska mot dammkvalster. Ca 40% av alla atopiska hundar har också födoämnesallergi.
En hund kan naturligtvis vara allergisk mot flera ämnen samtidigt och risken finns att den utvecklar allergi mot ytterligare ämnen efter hand.
Allergi ofta ärftligt
Atopi är ofta ärftlig, man har genetiskt sett att vissa djur har lättare att överreagera på vissa ämnen. En hund som har fått diagnosen atopi ska inte användas i avel. Vissa raser har atopi med som en punkt i sin rasspecifika avelsstrategi.
Om en av föräldrarna är allergisk är det 21–56% risk att valpen också blir det. Är bägge föräldrarna allergiska är risken 65% att avkomman också utvecklar en allergi.
Symptom vid allergi hos hund
Det absolut vanligaste symptomet som en hund uppvisar vid allergi är klåda. Den kan ofta vara så intensiv att hunden kliar sönder huden och får självförvållade sårskador som det senare uppstår infektioner i. Ofta är klådan koncentrerad till ansiktet, benen, ljumskarna, armhålorna eller tassarna.
Hunden kan ha svår klåda utan att klia sig nämnvärt med tassarna. Beroende var det kliar brukar hunden även bita, slicka eller tugga på det utsatta stället.
När hunden kliar eller slickar sig, får den också ofta små sår som drabbas av olika bakteriella hudinfektioner. Även dessa infektioner behöver behandlas.
Även återkommande besvär i öronen brukar tyda på allergier eftersom huden i öronen innehåller mest allergiceller på kroppen. Det är inte heller ovanligt att det mest är det ena örat som är drabbat. Av alla allergiska hundar har 80–85% öronproblem.
I enstaka fall kan hunden få symptom från luftvägarna som astma. En hund med astma har jobbigt med andningen vilket ofta kommer till uttryck i hosta och ibland med efterföljande kräkning. Många gånger kan de också äta mindre än vanligt eftersom det är jobbigt att äta med trånga luftrör.
Klådtröskel
När hunden har klåda brukar man tala om klådtröskeln, vissa hundar har en lägre klådtröskel och kliar sig lättare än en hund med hög tröskel.
Därför kan mängden eller antalet allergener vara olika, innan hundarna börjar klia sig. Men klådtröskeln kan också påverkas av andra faktorer. Stress eller dräktighet kan få en i vanliga fall hög klådtröskel att sjunka rejält.
Andra sjukdomar med liknande symptom
När en hund kommer till veterinären med allergiska symptom måste först andra sjukdomar uteslutas.
Klåda kan t.ex. bero på olika parasiter såsom löss och rävskabb. Ofta behandlar man hunden mot detta även om man inte hittar några parasiter, bara för säkerhets skull.
Hudirritationer kan också bero på infektioner eller hormonella störningar. Hittar veterinären någon infektion måste den först behandlas innan en ev. allergiutredning startar.
Hosta och trånga luftvägar kan bl.a. bero på kennelhosta, luftvägsinfektioner eller lunginflammation. Även parasiter i lungorna kan ge symptom som hosta så en hund som hostar mycket får ofta en behandling mot dessa parasiter också.
Allergiutredning
Att hitta det utlösande allergenet hos hunden kan ofta vara lite av ett detektivarbete.
Födoämnesallergi
Vid födoämnesallergier är ofta klådan lite mer diffust placerad än vid en atopi. Ofta syns också reaktioner i mag- och tarmkanalerna som att hunden har diarréer, kräkningar, mycket gaser och/eller bajsar ofta.
Allergi mot födoämnen startar vanligast före ett års ålder.
Topplistan över födoämnen som har visat sig orsaka hudbesvär är:
- Ägg
- Kyckling
- Nötkött
- Fläskkött
- Vete
- Mjölkprodukter
Misstänker veterinären en födoämnesallergi kommer du att få ge hunden en s.k. eliminationsdiet under ca två månader.
Det innebär att du kommer att få ge hunden ett foder som innehåller proteiner som den inte har kommit i kontakt med tidigare, t.ex. älgkött. Det är väldigt viktigt att du strikt följer dieten och inte ger hunden någonting annat att äta.
Blir hunden bättre efter de två månaderna går man vidare med att veckovis provocera med en proteinkälla åt gången för att se om hunden blir sämre igen.
Födoämnesallergi går inte att hitta med hjälp av hudtester, det är endast en eliminationsdiet som kan visa på vad hunden inte tål.
Kontaktallergi
Kontaktallergi visar sig som hudrodnad och klåda då hunden kommer i kontakt med ämnet.
Här är det till stor del hundägarens sjukdomsberättelse som ligger till grund för behandlingen. Det gäller att komma på vad hunden reagerar mot, är det plasten som matskålarna är gjorda av, nickel i halsbandet eller något ämne i dynan den sover på.
Ofta kan man utgå från var på kroppen som symptomen är värst, är det matskålarna sitter det ofta runt nosen och munnen osv.
Byt ut skålarna, halsbandet eller dynan för att se om symptomen försvinner.
Atopisk allergi
Det kan vara väldigt svårt att veta vad hunden reagerar på om den har en atopisk allergi, eftersom det är ämnen i omgivningen som är utlösande.
Även här är sjukdomsberättelsen till hjälp, har hunden mer symptom på vår och sommar? Eller mer på vintern och mindre på sommaren? Mer då ni är hemma och mindre i sommarstugan?
Pollenallergi är säsongsberoende, mögelallergi kan vara platsberoende och kvalsterallergi kan vara intensivare under vinterhalvåret då hunden är inomhus mycket mer än under sommaren.
Pricktester
Ofta startar en behandling med att hunden får kortison. Svarar hunden bra på det går man vidare med pricktester (kallas också för intradermala tester) och/eller blodprov för att hitta allergenerna. När man gör ett pricktest, rakar man först bort pälsen på ett område. Veterinären injicerar sedan små mängder av olika allergena ämnen. Efter ca 20 minuter kommer det sedan att synas en rodnad på huden där ämnet hunden reagerar på har sprutats in.
Blodprov skickar man iväg för analys och det kan ta ett par veckor innan du får svar. Vid analysen tittar man på halten av IgE antikroppar mot specifika ämnen.
Varken pricktestet eller blodanalysen är helt tillförlitliga, det förekommer felaktiga svar. Så även om testet är negativt kanske veterinären ändå vill gå vidare med en allergibehandling.
Behandling av allergisk hund
Det finns ingen standardiserad behandling utan rekommendationerna varierar beroende på graden av allergi, hundens ålder och allmänna kondition.
I många fall fungerar det utmärkt med att ge hunden läkemedel, speciellt då det rör sig om en säsongsbunden atopi. I andra fall kan det bli frågan om att låta hunden genomgå en hyposensibilisering. Har hunden en födoämnes- eller kontaktallergi gäller det att om möjligt utesluta ämnet ur hundens miljö.
Omöjligt att ta bort allergenet
Vid en atopisk allergi är det oftast omöjligt att ta bort allergenet. Men kan du kan minska mängden så underlättar det för hunden.
Vid kvalsterallergi gäller det att städa så ofta som möjligt och tvätta filtar och täcken i minst 60° C. Låt hunden använda en hundsäng av konstläder som är lättare att torka av. Låt inte hunden vara i rum med mycket dammsamlande material eller i rum med hög luftfuktighet (tvättstuga, kök osv.).
Vid pollenallergi får du försöka ta korta promenader utomhus och arbeta mer med hunden inne i stället. Ha fönstren stängda och häng inte ut filtar och täcken på vädring under pollensäsongen. Duscha hunden efter varje promenad för att skölja bort de pollen som fastnat i pälsen.
Om hunden har klåda kan du bada den 1–2 ggr i veckan med ett speciellt klådstillande schampo. Använd alltid ett balsam efteråt.
Även de hundar som inte har klåda brukar man rekommendera att de får täta bad. På så sätt tvättar du bort de luftburna allergenerna ur pälsen.
Mediciner
Olika mediciner som finns innehåller ofta kortison, antihistamin eller ciklosporin.
De är effektiva men har biverkningar i varierande grad. Men det är viktigt att komma ihåg att alla mediciner har sina för- och nackdelar. De olika läkemedlen får bedömas från fall till fall.
Kortison ges ofta som tablett, salva eller injektion. Det kan också ges i sprejform via en inhalator. Med lite träning brukar det gå alldeles utmärkt att låta hunden inhalera medicinen.
Kortison påverkar däremot också andra organ, t.ex. kan det ge hormonella biverkningar. Det gäller därför att hitta en så låg dos som möjligt som ändå ger effekt.
Antihistamin
Äldre mediciner som innehöll antihistamin hade ofta biverkningar i form av slöhet och att hunden upplevdes som om den var drogad. De nyare typerna har inte sådana biverkningar längre, men de kan ge kräkningar och diarré.
Ciklosporin trycker ner vissa celler i immunförsvaret och fungerar på så sätt antiinflammatoriskt.
Biverkningar på ciklosporin är övergående kräkningar. Därför ger man alltid hunden det i samband med mat. Allvarligare är att immunförsvaret försvagas och därför har vissa typer av infektioner, t.ex. demodicos lättare att få fäste.
Effekten av vaccinationer kan också bli sämre, därför rekommenderar vissa experter att du upphör med behandlingen 2 veckor innan och 2 veckor efter en vaccination.
Hunden kan också få tillskott av omega-3 fettsyror som både dämpar klådan och underlättar läkning av hudbarriären, se dock till att det inte innehåller något av de ämnen hunden är allergisk mot (t.ex lax)!
Hyposensibilisering
Hyposensibilisering, eller allergivaccination som det slarvigt kallas ibland, innebär att hunden under en längre period ska vänjas sig vid små mängder av allergenet.
I vissa fall rekommenderar veterinären en hyposensibilisering, vilket innebär att man under en längre period injicerar små mängder av atopiframkallande allergenet. Det är ett sätt att försöka omprogrammera kroppens immunförsvar genom att gradvis öka dosen av allergenet. Riktigt varför det fungerar är inte klarlagt men ca 70% av de behandlade hundarna blir symptomfria av denna behandling. Hundar som har varit allergiska i mer än tre år eller var över 5 år vid insjuknandet har sämre förutsättningar att bli bättre.
Du måste dock vara införstådd med att behandlingen kräver tid, pengar och ett stort engagemang. Varje behandling skräddarsys efter den enskilda hunden och varje dos specialbeställs efter varje hunds specifika behov. En hyposensibilisering pågår i minst två år men är ofta livslång.
Till en början ges behandlingarna på en veterinärklinik. Man börjar att ge injektionerna veckovis och följer ett bestämt schema. Varje vecka ökar man på dosen med allergenextrakter. Injektionerna ger man i hundens underhudsfett (subkutant) och personalen kommer att lära dig att själv kunna ge hunden sprutan.
I början av behandlingen måste hunden övervakas noga. Det kan därför bli tal om att lägga in den på observation. Det gör man för att vara säker på att hunden inte får allvarliga biverkningar.
Biverkningar
Det är ovanligt med biverkningar. Men hunden kan drabbas av anafylaktisk chock och en ökad klåda. Vid en anafylaktisk chock sprids antigenet (det injicerade ämnet) snabbt ut i kroppsvätskorna. Histaminet i kroppen släpps fritt vilket får blodkärlen i mag-tarmområdet att vidga sig.
Hunden får då ett hastigt blodtrycksfall och syret till hjärnan minskar drastiskt. En anafylaktisk chock kan vara ett livshotande tillstånd.
Veterinären kommer att noggrant följa upp hunden. När man ser att den svarar på behandlingen kan man sakta utöka intervallen upp till 6–8 veckor mellan injektionerna.
I vissa fall kan du sluta helt med injektionerna. Hos andra individer behöver du kanske bara ge sprutorna inför pollensäsongen. Men många hundar behöver få en livslång behandling.
Att ha en allergisk hund
Det går bra att leva med en allergisk hund men du måste vara beredd på att det ofta innebär både merjobb och större ekonomiska utgifter.
Du behöver bada hunden några gånger i veckan med specialschampo. Medicineringen måste du sköta noggrant och hunden måste få regelbundna veterinärkontroller.
Du kan behöva städa oftare hemma, tvätta och vädra sängkläder. Hunden kan också behöva äta specialkost, som ofta kostar mer än vanlig mat. Även om du har hunden försäkrad innebär det stora utgifter som du måste betala själv.
Känner du att det blir för mycket att hantera är det bättre för hunden om du omplacerar den till någon som orkar med detta. Finns inte den möjligheten är det bättre att hunden får somna in. Det är aldrig rätt mot en hund att låta den lida av sin klåda eller astma eftersom det i de flesta fall finns bra behandlingar.
Källa: Atopisk dermatit hos hund av Sarah Sandell, SLU 2007 | www.agria.se
