Ska man avmaska hunden? I så fall- hur ofta? Det är frågor som ofta ställs av nyblivna hundägare.
I de flesta fall ska den vuxna hunden inte avmaskas alls om du inte säkert vet, eller starkt misstänker att den har inälvsmask.
[cmtoc_table_of_contents]
Inälvsmask
Inälvsmaskar är inte speciellt vanliga hos våra hundar. En undersökning gjord 1998 visade att 95 % av hundarna i storstäderna inte bar på någon form av mask.
Jakthundar, hundar som bor i kennel eller hundar som regelbundet springer lösa i skog och mark löper större risk.
Även hundar som går lösa runt stallet och äter hästbajs eller fångar sorkar kan tillhöra dem som drabbas av inälvsmask.
Flera typer av mask
Parasiter lever i eller på andra djur från vilka de tar sin näring. Det finns olika grupper av parasiter: encelliga (protozoer), maskar (helminter), insekter och spindeldjur.
Vanligaste masktyperna
De maskar som oftast förekommer hos hundar är:
– Spolmask
Två arter av spolmask finns, hundspolmasken Toxocara canis och spolmasken Toxascaris leonina och bägge maskarna blir ca 10 cm långa. Precis som framgår av namnet så är det T. canis som är den vanligaste av dessa två hos hundar. Den förekommer främst bland valpar eller i större hundpopulationer som kennlar, draghundsgrupper m.m.
En vuxen hund får oftast spolmasklarver från ett annat värddjur t.ex. små gnagare där larven ligger i en vilofas. Eller så slickar hunden i sig maskägg med färdigutvecklade larver.
Larverna vandrar sedan i kroppen genom levern till lungorna där de sedan hostas upp. De upphostade larverna sväljas och hamnar i mage och tarm där de sedan utvecklas till fullvuxna maskar. Spolmaskens ägg är mycket motståndskraftiga och kan överleva i jorden i flera år.
Vilofas
Hos tikar vandrar larven ut i kroppen för att där lägga sig i en vilofas tills hon blir dräktig. Hos den dräktiga tiken aktiveras larven och förs över till fostren i livmodern eller till valparna via modersmjölken.
Om hunden blir smittad via livmodern eller modersmjölken kan den få i sig stora mängder larver. Dessa larver börjar växa så snart valpen föds och på tre veckor kan de bli upp till 5-10 cm långa. Är valpen kraftigt infekterad kan det leda till förstoppning och död. Har valpen en svullen buk, hosta och näsflöde är det ett tecken på kraftig spolmaskinfektion. En mer lindrig infektion visar mer ospecifika symptom, som avmagring, dålig tillväxt, ruggig päls, trötthet, dålig aptit, kräkningar, slemmig avföring och blodbrist (anemi).
Inga symptom
En vuxen hund som är smittad visar oftast inga speciella symptom då den troligtvis blivit immun under uppväxten. Dock kan en hund som på annat sätt har nedsatt immunförsvar bli drabbad.
Spolmaskens ägg kan man upptäcka i prover på hundens avföring. Det händer också att hunden kräks upp maskarna. De är då 3–10 cm långa, 1–3 mm grova, runda och gulvit- brunröda.
– Piskmask
Piskmask Trichuris vulpis är sällsynt hos svenska hundar eftersom klimatet troligen är för kallt för att utvecklingen av larver i ägget ska hinna ske under en sommar. Däremot förekommer den relativt ofta hos importerade hundar, beroende på var de kommer ifrån.
Piskmasken blir upp till 7 cm lång och den suger blod från tarmslemhinnan. Har hunden större mängder av piskmask kan hunden få blodig diarré och blodbrist. Då kan hunden också tappa aptiten och bli uttorkad. Det vanligaste sättet att upptäcka den är genom avföringsprov.
– Hakmask
Hakmask finns i två varianter, Uncinaria stenocephala och Anchylostoma caninum. Ingen av dem är speciellt vanliga hos hund. Men när de förekommer är den förstnämnda vanligast på kennlar och hos jakthundar. Den sistnämnda förekommer oftare hos importerade hundar.
Masken är bara 0,5–2 cm lång men kan suga stora mängder blod vilket kan orsaka blodbrist. Det är speciellt valpar känsliga för.
– Bandmask
Bandmaskar är platta precis som namnet antyder och de förekommer i en mängd olika arter. Inga bandmaskar smittar från hund till hund, de smittar istället genom olika mellanvärdar.
Bytesdjur, rå fisk, slaktavfall eller loppor kan fungera som mellanvärd. De kan ha fått i sig äggen som senare utvecklas till larver. Hunden i sin tur, får i sig larverna när de äter av mellanvärden. I hundens kropp utvecklas larven till en färdig mask.
Taenia hydatigena och Taenia pisiformis blir mellan 1,5–3 meter långa och smittar genom mellanvärdar som får, nöt, get, älg, rådjur, ren, svin, harar, kanin, gnagare och häst.
Mesocestoides spp. förekommer ibland hos hundar men är mycket vanlig hos rävar. Maskens längd är 3 dm -2,5 meter och maskens äggpaket kan ibland ses i hundens avföring och ser ut som risgryn. Mellanvärdar är gnagare, grodor och fåglar.
Echinococcus granulosus, hundens dvärgbandmask är idag rätt sällsynt i Sverige. Rävens dvärgbandmask Echinococcus multilocularis, som vi länge har varit förskonade ifrån, har hittats på några ställen. Dessa båda dvärgbandmaskar kan du läsa mer om på: Rävens dvärgbandmask finns även i Sverige.
Hur ofta ska hunden avmaskas?
Valpar avmaskas mot spolmask vid 2 veckors ålder. Därefter varannan eller var fjärde vecka, beroende på preparat, upp till 12 veckors ålder.
Samtidigt som tikens valpar avmaskas för första gången, gör man ett avföringsprov på henne.
I kennlar med dokumenterat stora problem med spolmask kan tiken avmaskas dagligen redan från dräktighetens 40:e dag till och med 14 dagar efter valpning.
Vuxna hundar behöver inte någon regelbunden avmaskning. Det gör man bara vid misstanke om smitta eller då man har hittat maskar/maskägg i avföringsprov.
Vissa individer får spolmask återkommande och där bör man försöka hitta smittkällan. I vissa kennlar kan man, i samråd med kennelns veterinär, behöva följa ett avmaskningsprogram.
Innan du avmaskar bör du antingen kontakta veterinär som tar ett avföringsprov eller själv köpa en specialanpassad låda ”Kolla masken smådjur” på apoteket.
I dag finns specialanpassade preparat som är verksamma mot de olika masksorterna. Ta därför reda på vilken sorts mask som hunden är infekterad av innan du köper ett preparat.
Försök att använda enbart det preparat som är verksamt mot den sorts mask hunden är drabbad av för att motverka risken att parasiterna blir motståndskraftiga mot läkemedlen.
Avmaskning vid utlandsresa
Inför en resa till bl.a. Norge måste hunden avmaskas mot framförallt rävens dvärgbandmask.
Ta alltid reda på de senaste reglerna om införsel av hund i de olika länderna innan du ger dig iväg. Reglerna varierar mellan länderna och de ändras också vart eftersom smittläget förändras.
I Sverige är det Jordbruksverket som är ansvarig för regelverket.
Kan människan bli smittad?
Hundens och kattens spolmask kan inte utvecklas fullt ut till vuxna maskar hos människan. Människor kan också få spolmask, men den är av en egen art.
Däremot kan människan få i sig ägg och larver som i sällsynta fall kan nå blodcirkulationen och ge upphov till inflammation (toxocariasis). Toxocariasis visar sig som buksmärtor, feber, luftvägsbesvär och ögoninfektioner.
Dvärgbandmasken kan däremot i mycket sällsynta fall smitta via maskäggen som hamnat i pälsen hos djur eller på bär i skogen.
En människa som blivit smittad av dvärgbandmask kan bli mycket sjuk. Därför är infektion av dvärgbandmask en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.
Övriga maskar smittar inte från hund till människa, däremot kan vi få dem i oss genom t.ex. dåligt tillagat kött.
Källa: Agria, Sveriges veterinärmedicinska anstalt samt ”Hur vet jag om min hund har mask?” av Bayer Norden Animal Health.
Mask hos katt
Letar du efter information om förekomst av mask hos katter? Läs då Inälvsparasiter hos katt
