I förra delen av Valpens utveckling kunde du lÀsa om tiden i livmodern fram till Ätta veckors Älder. Denna del fortsÀtter att beskriva utvecklingen frÄn Ätta veckor och fram till att hunden blir en vuxen individ.
En stor tonvikt ligger pÄ den oerhört viktiga socialiseringsprocessen som du som hundÀgare mÄste genomföra med valpen dÄ den Àr mellan Ätta och tolv veckor gammal.
Socialiseringsperioden (21 dagar â 12 veckor)
De flesta valpar kommer till sina nya hem vid ca Ätta veckor dÄ hunden fortfarande befinner sig i socialiseringsperioden.
Socialiseringsperioden innebĂ€r som du kunde lĂ€sa i förra avsnittet (se ”Valpens utveckling- del 1”), att valpen Ă€r extremt mottaglig för sociala stimuli.
Den kan under denna period lÀtt forma nya bindningar till olika individer. En valp Àr dÀrför i en bra Älder för att placeras i ett nytt hem. Men det förutsÀtter att du som dess nya Àgare fortsÀtter med den socialiseringsplan som uppfödaren förhoppningsvis har startat.
Vid Ätta veckor Àr valpen vÀl prÀglad pÄ sin mamma, sina syskon och eventuella andra hundar i flocken och det Àr tid att valpen prÀglas Àven pÄ sin nya mÀnniskoflock.
Problem med andra hundar eller mÀnniskor
Skulle valpen skiljas frÄn sin mamma redan vid sex veckors Älder Àr den inte tillrÀckligt prÀglad pÄ sin hundflock. DÄ kommer valpen troligen att fÄ problem med samspelet med andra hundar.
FÄr hunden dÀremot ingen kontakt med mÀnniskor under sina första 14 veckor, kommer den att bli mycket svÄr att handskas med.
Den kommer inte att kunna dresseras med nÄgon större framgÄng. Detta Àr mycket viktigt att tÀnka pÄ om du tar över en Àldre hund dÀr dess tidiga ursprung Àr okÀnt.
Under socialiseringsperioden fortsÀtter du att lÀgga grunden till hundens framtida mentalitet. DÀrför Àr det oerhört viktigt att hunden möter nya personer, djur och situationer pÄ ett lugnt och trivsamt sÀtt.
LÄt valpen fÄ vÀnja sig vid sin nya miljö i lugn och ro. Du som nybliven hundÀgare ska vara den som stÄr för hundens trygghet, nÀrhet och omvÄrdnad.
Blir valpen under denna tid utsatt för starka sinnesintryck, t.ex. fyrverkerier, aggressiva hundar eller hÄrdhÀnta personer kan den bli chockad och pÄverkad för resten av sitt liv.
Alla etologer och andra personer som arbetar med hundar kan inte nog betona hur viktigt det Àr att hunden fÄr mycket och god kontakt med sÄvÀl andra mÀnniskor som andra djur under dessa fÄ veckor.
Socialiseringsplan
Ofta pratar vi hundinstruktörer om att du som nybliven valpÀgare bör ha en socialiseringsplan, men det Àr inte en kravlista som du slaviskt ska följa.
Missar valpen att uppleva nÄgra av situationerna i socialiseringsplanen Àr det aldrig försent att vÀnja hunden vid dem senare i livet.
En hund Àr precis som en mÀnniska formbar under hela livet, det Àr bara lite svÄrare att lÀra in nya saker ju Àldre hunden blir och det kan ocksÄ vara svÄrt att lÀra bort ett beteende som den har haft i flera Är.
à terigen vill jag betona att lÄta valpen fÄ uppleva nya saker i sin egen takt, att lÄta den fÄ tid pÄ sig och lÄta den fÄ vila ordentligt mellan varven.
Socialiseringsplanen bör anpassas till din och hundens livssituation. Bor ni pÄ landet Àr det viktigare att hunden blir van vid hÀstar och kor till skillnad mot stadshunden som behöver vÀnja sig vid trafik och bussÄkning.
NÄgra vanliga situationer Àr:
Barn
Barn lÄter mycket och de rör sig inte pÄ samma sÀtt som vuxna. Har du inte egna barn, ta med dig valpen och promenera utanför ett dagis eller en skola.
LÄt barnen fÄ komma fram en och en och klappa hunden. Ibland kan nÄgon av dem fÄ ge valpen en godisbit som du har med dig.
PÄ sÄ sÀtt lÀr valpen sig att barn Àr riktigt trevliga. Se dock till att de inte Àr sÄ mÄnga och att de lÄter sÄ mycket att hunden istÀllet blir skrÀmd.Olika personer
VÀnj valpen vid att andra personer klappar den, tar i och lyfter upp den. LÄt gÀrna nÄgon bekant fÄ peta lite i munnen, titta i öronen och sÄ vidare. DÄ blir den van vid hantering.
LÄt den möta personer som inte rör sig pÄ samma sÀtt som husse eller matte, t.ex. som sitter i rullstol, gÄr med rullator eller kÀpp.
En person med solglasögon, hatt eller paraply kan vara en ny upplevelse för hunden. LikasÄ cyklister, inlines-Äkare och mopedister.
Andra hundar
VÀnj hunden vid andra hundar, stora sÄvÀl som smÄ.
Det Àr jÀttebra trÀning att lÄta valpen fÄ leka en stund med en lite Àldre hund. Det under förutsÀttning att den Àldre hunden Àr vÀnlig.
Valpen mÄste fÄ lÀra sig hundsprÄket, som faktiskt varierar lite mellan olika raser, och det Àr vi mÀnniskor av förklarliga skÀl dÄliga pÄ att lÀra ut. Ju fler vÀnliga hundar valpen trÀffar som liten, ju större förtroende fÄr den för okÀnda hundar.
Det har visat sig att brist pÄ kontakt med andra hundar efter Ätta veckor innebÀr en försÀmring av hundens sprÄk.
VÀnta inte med att introducera andra hundar tills valpen har fÄtt sin 12-veckas vaccinationsspruta. Valpen har antikroppar kvar frÄn tiken samt har redan fÄtt vaccination hos uppfödaren. Risken att valpen blir smittad Àr mycket liten om den Àldre hunden har fullgoda vaccinationer.
Nyttan med att socialisera valpen med andra hundar Àr sÄ mycket större.HushÄllsljud
Tv:n, dammsugaren, grÀsklipparen, hÄrfönen, telefonen, dörrklockan, slammer med kastruller, ja allt som lÄter i ett hem.
Det Àr ingen idé att tassa runt pÄ tÄ för att inte störa valpen, du gör hunden en större tjÀnst genom att lÄta allt vara som vanligt.Byggen/vÀgarbeten.
Maskiner som lÄter mycket, luktar konstigt och mÀnniskor som ropar Àr bra trÀning. LikasÄ att passera sopbilar, lastbilar och tÄg men Àven hÀr gÀller det att valpen inte blir skrÀmd.
SÀtt er en bit ifrÄn och titta pÄ vad som hÀnder sÄ inser snart valpen att det inte Àr farligt.
Andra miljöer
Bor du pÄ landet, ta med hunden in till staden och lÄt den fÄ uppleva allt ljud det Àr dÀr.
Bor du i staden, ta med dig hunden till landet och passera en ko-, hÀst- eller fÄrhage.Broar och tunnlar
Att vistas högt uppe pÄ en bro med bilar passerande nedanför kan vara lite lÀskigt.
Ăven att vistas i en tunnel dĂ€r alla ljud blir förvrĂ€ngda Ă€r en konstig upplevelse.Bussar, tĂ„g och bĂ„t
à k buss och tÄg med hunden, Àven om det bara Àr mellan tvÄ stationer.
Har du möjlighet att prova, ta med dig hunden i en bÄt ocksÄ.
Olika underlag
Skiftande underlag kan till en början vara skrÀmmande. VÀnj valpen med trÀgolv, mattor, sten, sand, grÀs, snö, vatten, gallerdurkar (finns ofta pÄ trappor vid lastkajer, dÀr kan man ocksÄ trÀna höjder) o.s.v.Folksamlingar
Mycket folk innebÀr höga ljud och mÄnga dofter för en hund. Dessutom ser hunden inte mycket mer Àn en mÀngd ben och fötter. Var dock noga med att valpen inte blir nertrampad, det Àr lÀtt hÀnt!Trappor och hissar
TrÀna valpen att gÄ bÄde upp och ner för trappan. LÄt dock inte en hund som inte Àr fÀrdigvuxen gÄ i trappor flera gÄnger per dag. Muskler och leder mÄr inte bra av att utsÀttas för den konstiga belastning det innebÀr pÄ hundkroppen.
Juvenila perioden (12 veckor till könsmognad)
Under den juvenila perioden, som ocksÄ kallas för unghundsstadiet, kommer valpen att vÀxa bÄde kroppsligt och mentalt för att utvecklas till en vuxen hund med en egen personlighet.
För hundens anfader, vargen strÀcker sig denna period ofta till tvÄÄrsÄldern men vÄra hundar blir oftast könsmogna redan mellan sju och arton mÄnader.
NÀr valpen kommer in i denna period minskar ofta lusten att ta nya kontakter samtidigt som rÀdslan för allt nytt blir större.
Ăven under denna period kan du socialisera valpen men det krĂ€ver betydligt mer arbete och det Ă€r svĂ„rare att fĂ„ bra resultat. Den juvenila perioden brukar delas in i:
13-16 veckor
Nu leker valpen mer Àn hÀlften av sin vakna tid. Med hjÀlp av lek trÀnar den bÄde sina muskler och sitt sinne, den lÀr sig bÄde sina starka och svaga sidor.
Nu ökar ocksĂ„ testosteronhalten hos bĂ„de hanar och tikar vilket gör att valparna kan slĂ„ss mera. Lusten att dominera ökar och denna period brukar ofta kallas för âhalv könsmognadâ. Var sjĂ€lv gĂ€rna nere pĂ„ golvet och lek med valpen sĂ„ stĂ€rker du banden mellan er.
NÀr valpen biter dig, för det kommer den att göra, bestraffa inte den med hÄrda ord eller knuffar för dÄ kan du istÀllet trappa upp bitandet. NÀr det blir för hÄrda tag reser du dig upp och gÄr dÀrifrÄn istÀllet sÄ inser snart hunden att bitande innebÀr att leken tar slut.
16 veckor- sju mÄnader
Vid sexton till tjugo veckor lossar de sylvassa mjölktÀnderna och ersÀtts av de betydligt kraftigare permanenta tÀnderna. Hur tandlossningen pÄverkar hunden Àr vÀldigt individuellt, vissa valpar biter i allt medan det hos andra knappt mÀrks.
Oftast svĂ€ljs mjölktĂ€nderna. Det Ă€r viktigt att du kontrollerar att mjölktanden verkligen lossnar nĂ€r den permanenta tanden kommer fram, i annat fall kan hundens bett bli felaktigt. Mer information hittar du pĂ„ ”Hundens tĂ€nder”.
Jaktintresset ökar runt fem mÄnaders Älder, valpen intresserar sig för intressanta dofter och börjar följa olika spÄr.
HundÀgaren upplever att hunden lever lite i sin egen vÀrld, den kommer inte pÄ inkallning och verkar inte riktigt lyssna. Dessa beteenden beror inte pÄ att valpen Àr olydig, hunden Àr helt enkelt sÄ fokuserad pÄ det den har hittat att den faktiskt inte hör dig.
SpökÄldern
UngefĂ€r samtidigt som andra dofter blir mer intressanta och könsmognaden nĂ€rmar sig, ofta vid fem till sju mĂ„nader, kommer hunden in i det som kallas för âspökĂ„ldernâ.
Hunden visar plötsligt rÀdsla för vardagliga situationer, situationer som tidigare har fungerat utan problem.
Hunden blir mörkrÀdd, reagerar pÄ skuggor, cyklar eller fladdrande vimplar. Den reagerar med misstÀnksamhet, skÀller, vÀgrar gÄ nÀrmare eller ryggar tillbaka av rÀdsla.
Tvinga aldrig fram hunden i dessa situationer. Men förstÀrk inte heller rÀdslan genom att tycka synd om hunden eller gÄ omvÀgar förbi hindret.
Bli heller inte arg pÄ din hund- du kan aldrig minska en rÀdsla genom ilska. Verka istÀllet sjÀlv helt oberörd, fortsÀtt att gÄ vidare som om ingenting har hÀnt. Försök sedan att passera den skrÀmmande platsen flera gÄnger de kommande veckorna tills den blir avdramatiserad.
Vill du lÀsa mer om SpökÄldern? Det hittar du hÀr Dags för spökÄldern.
Rumsren
Vid sex mĂ„nader Ă€r de flesta valpar rumsrena. Ăr du pĂ„passlig lĂ€r du dig tidigare att tolka hundens signaler för nĂ€r det Ă€r dags att utrĂ€tta behoven.
I början kan inte valpen hÄlla sig men vid sex mÄnader brukar den klara av det tillrÀckligt lÄng stund för att du ska hinna ut med den.
Sju till nio mÄnader
Nu intrÀffar könsmognaden för de flesta hundar, tiken löper för första gÄngen och hanhunden lyfter pÄ benet. För större raser och hundar av mer urhundstyp kan könsmognaden dröja till ca arton mÄnader.
Under denna tid minskar leklusten och hunden fÄr ett pÄtagligt förÀndrat beteende. Könshormonerna har ett stort inflytande pÄ hundens beteende och i början innan hormonnivÄerna stabiliseras kan det bli lite kaos i hjÀrnan.
Hanhunden (och vissa tikar) börjar revirmarkera med urin pĂ„ alla upptĂ€nkliga stĂ€llen. BĂ„da könen, Ă€ven om det Ă€r mindre utprĂ€glat hos tiken, blir mindre sociala, mer avvaktande och till och med aggressiva mot frĂ€mmande hundar. ”Hundar som kissar överallt och markerar revir” Ă€r en bra artikel att fördjupa sig i.
Ăven om hunden Ă€r könsmogen och fysiskt kan fĂ„ valpar redan nu Ă€r de inte mentalt mogna för rollen som förĂ€lder. DĂ€rför Ă€r det i Sverige enligt lagen förbjudet att para en tik som Ă€r yngre Ă€n arton mĂ„nader (se ”Vilka lagar gĂ€ller för mig som hundĂ€gare?”)
MÄnga rasklubbar har ocksÄ satt en grÀns pÄ att tiken mÄste vara tvÄ Är innan hon fÄr sin första kull.
Hos vargen sammanfaller den fysiska och mentala könsmognaden vid ca tjugotvÄ mÄnaders Älder.
Psykisk könsmognad (ca tvÄ Är)
NÀr den enskilda hunden blir psykiskt könsmogen, eller helt enkelt vuxen, varierar kraftigt.
MÄnga anser att hunden i tvÄÄrsÄldern blir trotsig, svÄrtrÀnad, har konstiga beteenden och blir aggressiv mot tidigare vÀnner.
Rent biologiskt finns ingen riktig grund för pÄstÄendet att hunden genomgÄr nÄgon speciell utvecklingsfas dÄ, men det skulle kunna vara en rest frÄn vargens könsmognad som visar sig. MÄnga vargar lÀmnar sin flock i tvÄÄrsÄldern för att bli sjÀlvstÀndiga individer och bygga upp en ny flock.
Det skulle kunna vara detta som gör att din tvÄÄriga hund plötsligt slutar lyssna pÄ dig eller tar en extra omvÀg innan den kommer pÄ inkallningen.
TÀnk dÄ pÄ att hunden inte Àr olydig med flit. Nonchalera hunden om den försöker utmana dig, öka belöningsfrekvensen dÄ hunden kommer pÄ inkallningen och se till att du som flockledare skapar trygghet och glÀdje omkring dig. Det kommer att öka chansen för att hunden frivilligt söker sig till ditt sÀllskap.
Problem med din hund- sök hjÀlp!
Förhoppningsvis kommer du och din hund att dela liv under Ätminstone Ätta till tio Är framÄt och ni ska glÀdjas Ät varandras sÀllskap. En hund Àr en levande individ som har, precis som du, sina goda och mindre goda sidor.
Upplever du att du har problem pÄ nÄgot omrÄde med hunden, tveka inte att söka hjÀlp!
Ta kontakt med veterinÀren, en utbildad hundinstruktör eller hundpsykolog. Det Àr bÀttre att prata en stund med nÄgon som arbetar professionellt med hundar och som har utbildning för det Àn att fÄ olika och kanske motstridiga rÄd frÄn olika hundÀgare och förstÄsigpÄare.
LĂ€s mer
Vill du lĂ€sa första delen av denna artikel? DĂ„ hittar du den hĂ€r: ”Valpens utveckling- del 1″
Denna artikel Ă€r skriven av Elisabeth pĂ„ Glanna och har varit publicerad i tidskriften ”Om hund & katt” 3/2013
KĂ€llor: Beteendeboken, om valpens tidiga utveckling av Lars FĂ€lt 2003 | Hundens sprĂ„k och tankar av Per Jensen 2011 | Dog behaviour, evolution and cognition av ĂdĂĄm MiklĂłsi 2007 | Etologiboken, om hundars beteende av Ingrid Tapper 2004 |Hunden, mĂ€nniskan, relationen av Kerstin Malm 2006