Många av de sjukdomar vi människor får kan också våra hundar få. Dessutom liknar hundarnas behandlingar många gånger våra.
En vanlig sjukdom, både hos människor och hundar är diabetes mellitus, eller sockersjuka som det också kallas. Diabetes ökar i västvärlden, både hos människor och djur och det hänger ihop med vår ökade levnadsstandard.
[cmtoc_table_of_contents]
Diabetes hos hund
Ungefär 1 av 200 hundar drabbas av diabetes. Orsaken bakom diabetes kan vara rasberoende.
Det är framförallt medelålders och äldre hundar som tillhör riskgruppen. De flesta hundar som som insjuknar är över fem år.
Hos människor delas diabetes in i tre typer:
- typ 1, som främst drabbar barn och unga
- typ 2, som oftast drabbar äldre personer
- samt graviditetsdiabetes
Hos hundar har forskarna ännu inte lyckats dela in sjukdomen i olika grupper, men den sjukdom de drabbas av liknar mest typ 1.
Det betyder att hundar i de allra flesta fallen behöver livslång insulinbehandling.
Vad händer vid diabetes?
Den mat som en individ äter, bryts ner till olika beståndsdelar som kroppen behöver för att överleva. Cellerna är bl.a beroende av sockerarten glukos för att ge individen energi.
Insulin, som är en signalsubstans binder en mottagare på cellen. Med hjälp av den mottagaren kan cellen ta upp glukos.
Vanligast hos hundar är att de har fel på insulinproduktionen, men det kan också vara på vilket sätt insulinet binder till mottagarcellen. Cellerna får energibrist samtidigt som halten glukos i blodet stiger.
När blodsockernivån i blodet överstiger en viss gräns (10–12 mmol/L hos hundar) så passerar sockret ut i urinen. Urinmängden ökar och det gör även törsten.
Hundar med diabetes kan dricka upp till 5 ggr mer än normalt.
När cellerna inte får den energi de behöver, bryts fett och muskler ner. Och kroppen signalerar näringsbrist och hunden blir hungrigare.
Får processen pågå under en längre tid kommer individen att magra, tappa aptiten och bli orkeslös.
Orsakerna till diabetes hos hund
Varför just din hund har fått diabetes kan vara svårt att veta, men några av vanligaste orsakerna är:
- Höga halter av tillväxthormon, framförallt hos okastrerade tikar
- Följdsjukdom till bukspottkörtelinflammation
- Kroppens immunförsvar reagerar på ett felaktigt sätt
- Biverkan av hormonbehandling (p-sprutor, höga halter av kortison)
- Följdsjukdom till annan hormonsjukdom
Vilka hundar riskerar att få diabetes?
Hundar från medelåldern och uppåt löper större risk att få diabetes, likaså är en majoritet av hundarna okastrerade tikar.
Tikar är överrepresenterade eftersom de under sina löp blir påverkade av progesteron som leder till ökande koncentrationer av tillväxthormon.
Tillväxthormon har en anti-insulineffekt och kroppen måste då producera mer insulin för att få samma blodsockerreglerande effekt.
Ärftlighet
Det finns också en viss ärftlighet, vilket gör att vissa raser löper en större risk att drabbas.
T.ex finns samojedhund, svensk lapphund, border collie, jämthund, west highland white terrier och cairnterrier bland de drabbade raserna.
Det är därför viktigt att inte avla vidare på hundar som har fått diabetes!
Övervikt
Hundar med övervikt och de som får matrester löper också en ökad risk att få diabetes.
Hundar som får matrester äter generellt mer fett, framförallt av det ohälsosamma mättade fettet. Även hundar som får mycket hundgodis tillhör riskgruppen.
Motionen spelar också roll, forskarna har delat in den i två kategorier: lågintensiv och högintensiv motion.
Till den lågintensiva motionen hör promenader och att vara lös i en rastgård.
Forskarna delade dessutom in den högintensiva motionen i ytterligare två grupper: regelbunden (cykling, löpning, aktivt lösspringande) och periodisk motion (jakt, ridning, simning, snöskoter m.m.).
En lågintensivt motionerad hund löper 4–5 ggr högre risk för att utveckla diabetes än en högintensivt motionerad hund.
Hur märker jag att min hund har diabetes?
De klassiska symptomen på att hunden har fått diabetes är:
- ökad törst
- ökad urinmängd
- viktförlust
- ökad aptit
OBS! Det finns flera sjukdomar som ger ovanstående symptom, så för att säkerställa rätt diagnos krävs det blod- och urinprov på hunden.
Kan hunden tillfriskna från diabetes?
De allra flesta hundar som insjuknar i diabetes kommer att få leva med den i resten av sitt liv.
Sätter man omedelbart in behandling på en tik som precis har löpt finns det en viss chans att hon tillfrisknar.
Följdsjukdomar
Insulinkänning
En hund som insulin-behandlas kan få insulinkänningar. Blodsockerhalten blir för låg och hunden kan bli svår att få kontakt med, bli orolig, vinglig eller t.om. medvetslös.
Det kan bero på att hunden fått för mycket insulin, ätit för lite, kräkts upp maten eller motionerat för hårt. Ge då hunden 1 tablett Dextrosol per kg kroppsvikt.
Är hunden för dålig för att kunna äta druvsockret, gnugga den mot munslemhinnan.
Grå starr
Många hundar med diabetes utvecklar också katarakt eller grå starr som det också kallas.
En del av blodsockret ombildas till sorbitol vilket får ögats lins att grumlas. Sorbitol samlas i linsen och drar där till sig vatten. Linsen sväller och blir då ogenomskinlig.
Med en grumlig lins ser hunden betydligt sämre eller blir i värsta fall blind.
Om du är noga med att hålla hundens blodsockernivåer på rätt nivå kan du fördröja risken att hunden får katarakt.
Om din hund har blivit blind går det att operera och byta ut den grumliga linsen mot en ny i syntet.
Behandling av diabetes
När hunden får sin diagnos kommer du och veterinären överens om ni ska sätta in en behandling eller inte.
Hundens ålder, övrig hälsa och allmäntillstånd spelar en stor roll i beslutet.
Du som ägare måste också vara medveten om att det ställs mycket stora krav på både dig och din hund under resten av hundens liv.
Det är upp till dig att se till att hunden äter och motionerar regelbundet, du måste dagligen ge hunden insulinsprutor, ta olika prover samt föra dagbok över hundens hälsa.
Det finns en ekonomisk aspekt också som du måste vara medveten om, insulin, sprutor, testremsor, specialkost, veterinärbesök m.m. kommer att kosta dig en hel del.
Därför avlivas många hundar direkt när de har fått diagnosen diabetes.
Kastrering
Har du en tik som får diagnosen diabetes ska den kastreras så snart som möjligt.
Könshormonerna vid hennes löp kommer annars att försvåra insulinbehandlingen.
En hanhund behöver du inte kastrera.
Du hittar mer information om kastrering på Kastrering av hund
Insulin
Hunden kommer att behöva få insulin via injektioner, oftast två gånger per dag. Det finns inga tabletter som fungerar utan du måste ge insulinet via en spruta. Veterinären kommer att lära dig hur man gör.
Insulindosen måste ställas in för just din hund. Det gör man antingen genom att lägga in hunden på ett djursjukhus under några dagar eller att du regelbundet får lämna in blodprov.
Mat
Veterinären avgör vilken sorts foder du ska ge din hund. Det finns speciellt dietfoder för diabeteshundar.
Det är mycket viktigt att hunden får mat regelbundet varje dag. Du ska heller inte ge den snabba kolhydrater i form av t.ex hundgodis, kex osv.
Om du inte sköter detta kommer den inställda insulindosen inte stämma och din hund kan drabbas av insulinkänning och bli medvetslös.
Motion
Även regelbunden motion är viktigt.
Vid motion tas blodsocker upp i muskelcellerna även utan insulin. Det innebär att blodsockerhalten sjunker hos en individ som tränar.
Hunden får dock inte träna för hårt så att blodsockernivån sjunker så lågt att den drabbas av insulinkänning. Många korta promenader är bättre än en lång.
Tyvärr kan en jakt- eller vallhund oftast inte fortsätta med sitt hårda arbete. Många ägare väljer då att avliva den, istället för att hunden ska behöva bli olycklig över att inte få arbeta längre.
Källor: Diabetes in dogs , ”Characterisation of Diabetes Mellitus in Dogs” av Tove Fall, SLU och ”Glukosmetabolism och insulinresistens hos hundar” av Caroline Andersson, SLU
