Liten hund luktar en stor hund i baken - feromoner

Feromoner, har de en lugnande effekt pÄ hund och katt?

I dagligt tal anvÀnds produktnamnen, Adaptil och Feliway, bland djurÀgarna nÀr det egentligen handlar om feromoner. Men vad Àr feromoner och gör dessa produkter egentligen nÄgon nytta för att lugna vÄra husdjur i skrÀmmande situationer?

Konstgjorda feromoner, Adaptil och Feliway

Adaptil och Feliway- konstgjorda feromoner till hund och katt

Det finns olika typer av syntetiska feromoner att köpa som sÀgs ha en lugnande inverkan pÄ hundar och katter. För hundar kallas de Dog Appeasing Pheromones och sÀljs bl.a under namnet Adaptil (tidigare D.A.P.) och för katter kallas de Feliway.

Vad Àr feromoner och gör dessa produkter egentligen nÄgon nytta för att lugna vÄra husdjur i skrÀmmande situationer?

Feromoner, vad Àr det?

Feromoner Àr molekyler i en kemisk substans. DÄ djur kommunicerar, framförallt med andra inom samma art, anvÀnder de feromoner.

Feromonsignalerna Àr de signaler som har störst betydelse av alla i djurriket. Rovdjuren anses ha de mest utvecklade körtlarna för att avge kemiska signaler.

Ordet feromon kommer frÄn de grekiska orden pherein som betyder att bÀra och horman som betyder att stimulera. Feromoner utsöndras frÄn speciella körtlar samt frÄn urin och avföring.

Det Àr mycket som vi inte vet vi om feromoner och hur djuren anvÀnder dem. Men att de har betydelse för den sexuella kommunikationen och för att förmedla varningsbudskap vet vi.

Feromoner Àr ocksÄ anvÀnda nÀr individen behöver skilja pÄ art, kön och status i gruppen.

En stor skillnad mellan feromoner och dofter, Àr att individer uppfattar dofter spontant vid inandning. För feromoner krÀvs att ett speciellt organ, det vomeronasala organet (VNO) Àr inblandat. Detta organ mÄste bli aktiverat av djuret pÄ nÄgot sÀtt, t.ex. genom att flema, se Vomeronasala organet.

Feromoner kan pĂ„verka mottagaren pĂ„ flera olika sĂ€tt, de kan fungera som ”primers”, igĂ„ngsĂ€ttare, och starta en förĂ€ndring i djurets kropp, t.ex. utsöndring av hormoner.

De kan ocksĂ„ fungera som ”releasers”, utlösare, som ger en omedelbar förĂ€ndring av beteendet hos mottagaren.

MÀnniskor har under mycket lÄng tid anvÀnt sig av feromoner i olika sammanhang utan att egentligen veta om det. MÄnga barnmorskor har gnuggat en trasa runt mammans bröstvÄrta och lagt ner den till det oroliga nyfödda barnet i syfte att lugna det.

Även djurskötare gnuggar det nyfödda djurets pĂ€ls med dofter (egentligen feromoner) frĂ„n den mamma som av nĂ„gon anledning behöver adoptera ungen.

Körtlar inom fem omrÄden

Hitintills har forskarna hittat sex ursprungskÀllor frÄn vilka hundar och katter utsöndrar feromoner.

De sex kÀllorna Àr urin och avföring och fem olika omrÄden pÄ kroppen, ansiktsregionen, tassar/trampdynor, runt analöppningen, runt könsorganen och i juvret hos digivande tikar.

Ansiktsregionen

Hundmöte med tvÄ hundar

Forskarna anser att körtlarna i ansiktsregionen hos hunden Àr viktigast ur social funktion, vilket syns dÄ hundar nosar pÄ varandra runt huvudet. Hunden har ocksÄ, till skillnad frÄn katten, en körtel som utsöndrar feromoner frÄn örat.

Även katternas feromoner frĂ„n ansiktsregionen Ă€r viktiga ur social synvinkel, genom att gnida huvudet mot olika ytor skapar katten en trygg och familjĂ€r omgivning.

Feliway Àr tillverkat av den syntetiska varianten frÄn kattens ansiktskörtlar.

Tassar och trampdynor

Katter har mÄnga svettkörtlar pÄ trampdynorna som utsöndrar doftÀmnen, men huruvida hunden har det eller inte, vet inte forskarna Àn. Hos hundar vet man att dofter och feromoner Àr utsöndrade frÄn omrÄden mellan trampdynorna.

Det skiljer ocksÄ mycket mellan katter och hundar i hur de sprider sina dofter frÄn tassarna.

Hundar krafsar i marken efter att ha utrÀttat sina behov eller dÄ de trÀffar andra hundar. Katter klöser framförallt pÄ vertikala ytor.

DÀremot har bÄde hundar och katter en alarmfunktion, de producerar ett mycket speciellt feromon frÄn tassarna dÄ de blir mycket rÀdda.

Dessa tassavtryck kan skapa rÀdsla eller flykt hos det djur som kommer efter och hittar dessa spÄr.

NÀrbild pÄ slickande katt

Runt analöppningen

Runt analöppningen finns flera körtlar som Àr mycket viktiga för hundens sociala kommunikation.

Dels finns analsÀckarna som utsöndrar ett sekret, dels finns ocksÄ körtlar pÄ svansroten och en bit ut pÄ svansens ovansida.

Runt könsorganen

OmrÄdet runt könsorganen och de körtlar som dÀr utsöndrar doftÀmnen har stor betydelse bÄde socialt och sexuellt. Det Àr dÀrför hundar undersöker detta omrÄde minutiöst nÀr de trÀffas.

Under tikens löp utsöndrar hon ett speciellt Àmne (methyldihyroxybenzonate) som Àr oerhört attraktivt för hanhundar.

Denna substans finns ocksÄ som konserveringsmedel i mÄnga kosmetiska produkter, vilket kan vara en anledning till att vissa hanhundar visar sexuella beteenden mot mÀnniskor.

Juvret frÄn digivande honor

Kattmamma diar sina kattungar

Körtlarna som avger detta feromon finns mellan spenarna och de har en lugnande inverkan pÄ bÄde ungar och vuxna individer.

Hos hundar börjar tiken utsöndra dessa feromoner nÀr valparna Àr tre till fyra dagar gamla och fortsÀtter med det tills valparna Àr avvanda.

Det Àr denna typ av feromoner som idag framstÀlls pÄ syntetisk vÀg och som anvÀnds i Adaptil.

Namnbricka till katt

Urin och avföring

BĂ„de urin och avföring innehĂ„ller en blandning av olika feromoner. Även dessa feromoner produceras i körtlar som sedan avges via urinen och avföringen.

Hundar som markerar med avföringen placerar den ofta högt pÄ stubbar eller stenar.

BÄde hanhundar och tikar markerar med urinen, hanhunden kan lyfta pÄ benet mÄnga gÄnger under en promenad, speciellt i hundtÀta omrÄden.

Men Àven mÄnga tikar markerar och kan variera hur högt de sitter och hur ofta de kissar. Vissa tikar lyfter ocksÄ pÄ ena benet nÀr de markerar för att fÄ urinen sÄ högt upp som möjligt.

Tiden innan löp kan tiken förÀndra sitt markeringsbeteende och mÄnga Àgare lÀr sig att kÀnna igen tecknen pÄ att hennes löpperiod nÀrmar sig.

Vomeronasala organet

Hund slickar en katt pÄ huvudet

Det vomeronasala organet, ocksÄ kallat, det Jacobsonska organet. Det Àr smÄ cigarrformade blÄsor som sitter i munnen mellan gomtaket och nÀshÄlorna. Du kan lÀsa mer pÄ Hundens luktsinne.

Hos hunden har de en öppning som mynnar ut i den frÀmre delen av gommen och de har dessutom via nervtrÄdar direktkontakt med den del av hjÀrnan som bl.a. reglerar sexualiteten.

DĂ„ hunden luktar pĂ„ kissflĂ€ckar frĂ„n tikar ser det ut som om de slickar i sig det och ”smakar” pĂ„ flĂ€cken för att avgöra om tiken löper eller inte. Det Ă€r ett beteende som mĂ„nga dĂ€ggdjur har. Beteendet kallas för att flema.

Den information hunden fÄr av feromonerna fÄngar det vomeronasala organet upp. DÀrefter tar det limbiska systemet i hjÀrnan över informationen. Det Àr den del av hjÀrnan som vi brukar kalla för kÀnslohjÀrnan. Helt enkelt för att kÀnslor av t.ex. vÀlbehag, olust och sexualitet Àr styrda hÀrifrÄn.

Feromonerna kan innebÀra snabba beteendeförÀndringar utan att nÄgon medveten bearbetning sker hos hunden. Feromoner kan sÀkert förklara vissa beteenden hos vÄra sÀllskapsdjur. Olika beteenden hos t.ex. veterinÀren, kan sÀkert triggas i gÄng av dem. Andra rÀdda eller skrÀmda djur som varit dÀr straxt innan sÀtter sina spÄr.

Appeasing pheromone

Appeasing pheromone, dvs. lugnande feromoner Àr de feromoner tiken avger frÄn juveromrÄdet dÄ hon diar sina valpar.

Dessa feromoner, Adaptil tillverkas pÄ syntetisk vÀg. De sÀljs bl.a som halsband, sprej och som en dosa att sÀtta i eluttaget. Enligt tillverkaren har Adaptil förmÄgan att öka hundens grundtrygghet och Àr effektivt i de flesta stressande situationer.

Även mĂ„nga veterinĂ€rer förordar att djurĂ€garen provar dessa konstgjorda feromoner innan de tar till annan lugnande behandling vid Ă„ksjuka, separationsproblem, rĂ€dsla mot fyrverkerier etc.

Matbar i trÀ till hunden

Blir hunden lugnare av Adaptil?

Ett flertal olika studier pÄ bÄde hundar och katter finns som faktiskt stöder tillverkarens pÄstÄenden. Men frÄgan Àr lÄngt ifrÄn besvarad.

MÄnga av dessa studier Àr nÀmligen inte utförda enligt vetenskapliga metoder. För att en undersökning ska ge ett rÀttvisande resultat, krÀvs att den Àr slumpmÀssig, blindtestad samt placebokontrollerad.

Den typen av undersökningar Àr dyra och tidskrÀvande att göra. Flera av de utförda studierna Àr genomförda samtidigt med nÄgon annan behandling, vilket inte Àr rÀttvisande.

2010 genomförde Frank et al. en systematisk genomgÄng av de olika studier som var gjorda pÄ effekten av feromoner pÄ oönskade beteenden hos katter och hundar.

De tog endast med de undersökningar som uppfyllde minsta kvalitetsstandard, vilket resulterade i totalt 14 undersökningar, 7 hos katter och 7 hos hundar. De fann att de flesta hade samtidig behandling av lÀkemedel och beteendeterapi och/eller miljöförÀndringar. Deras slutsats var att det saknades tillrÀckliga bevis i 12 studier av 14.

Efter den publiceringen har Frank et al. naturligtvis fÄtt svar frÄn de som har utfört de tidigare studierna. De menar att studierna Àr vetenskapligt gjorda och att de har belÀgg för sina pÄstÄenden att konstgjorda feromoner gör nytta. De pÄpekar ocksÄ att en systematisk genomgÄng inte kan jÀmföra tvÄ olika produkter (DAP/Adaptil samt Feliway).

Slutsats och bemötande av vÄr ursprungliga text

Att feromoner har en stor betydelse Àr klarlagt och att de kan bÄde lugna och trigga igÄng hundar vet vi. Om syntetiska feromoner fungerar lugnande eller inte beror pÄ vem man frÄgar.

Vi pÄ Glanna har efter att denna artikel ursprungligen blev publicerad (maj 2013) haft kontakt med Annika Kulle, Product Manager OTC vid Ceva Health AB som tillverkar och sÀljer Adaptil och Feliway.

Hon menar att det Ă€r viktigt att tĂ€nka pĂ„ hur hundar och katter skiljer sig Ă„t beteendemĂ€ssigt. Kulle sĂ€ger att ”dĂ„ katter Ă€r territoriala djur, och inte Ă€r betraktade som flockdjur, reagerar de pĂ„ feromonerna, Feliway, opĂ„verkat av matte och husse.” Medan med hundar kommer Ă€ven ”aspekten att dĂ„ de Ă€r flockdjur, att de Ă€ven förlitar sig pĂ„ vĂ„rt beteende och vad vi sĂ€nder ut för budskap.”

Annika Kulle menar ocksÄ att för att det inte ska bli en krock mellan feromonernas lugnande budskap och hundÀgarens beteende, krÀvs ofta att Àven Àgaren förÀndrar sina vanor.

Vi pÄ Glanna tar inte stÀllning till om produkterna fungerar eller inte, vi informerar om vad som framkommer inom forskningen. Viktigt att tillÀgga hÀr Àr dock att dÄ det gÀller beteendeförÀndringar hos hundar Àr det minst lika viktigt hur du som hundÀgare beter dig i sammanhanget. DÀrför bör en ev. anvÀndning av Adaptil eller liknande föregÄs av hjÀlp av certifierad hundinstruktör eller hundpsykolog.

KĂ€lla: Doggyrapport 03/04| Pheromones and Animal behaviour av Tristram D. Wyatt utgiven av Cambridge University press 2003 | Systematic review of the use of pheromones for treatment of undesirable behavior in cats and dogs av Frank,D. Beauchamp,G. Palestrini,C. 2010 | förelĂ€sning ”Valpars anknytning med dofter” av Patrick Pageat, professor i etologi vid Adventure dog conference 2011 | mejlkontakt med Annika Kulle, Ceva Animal Health AB

Rulla till toppen