Fågelinfluensa (aviär influensa) hos hund och katt

Fågelinfluensa är en infektionssjukdom som främst drabbar fåglar men som ibland kan smitta över till andra djur eller människor. Det finns flera olika typer av fågelinfluensa som har lett till dödsfall hos vilda fåglar i en alarmerande takt.

Hundar och katter kan bli smittade om de kommer i kontakt med sjuka eller döda fåglar. Det är dock väldigt ovanligt att de blir sjuka av viruset. Det är ännu mer sällsynt att de sedan smittar andra djur eller människor. Men om du misstänker att ditt husdjur har blivit smittad av fågelinfluensa SKA du kontakta din veterinär.

Fågelinfluensa av subtypen H5N1, som är den vanligaste typen, är en anmälningspliktig och allmänfarlig djursjukdom som kan utgöra ett hot mot djur-, folkhälsan och samhällsekonomin. Därför finns det strikta regler för att förebygga, upptäcka och bekämpa sjukdomen.

Vad är fågelinfluensa?

Fågelinfluensa, även känd som aviär influensa, är en mycket smittsam virussjukdom som framför allt smittar mellan fåglar. Den orsakas av influensavirus typ A. Sjukdomen kan orsaka plötsliga sjukdomsutbrott med mycket hög dödlighet hos fjäderfä.

Viruset är uppdelade i flera subtyper (dvs. H5N1, H5N3, H5N8 etc.) vars genetiska egenskaper snabbt ändrar sig. Fågelinfluensa är generellt indelad i två kategorier beroende på hur allvarlig sjukdomen är:

• Högpatogen fågelinfluensa (HPAI) kan leda till snabba och svåra utbrott med mycket hög dödlighet
• Lågpatogen fågelinfluensa (LPAI) ger ofta milda symtom eller inga symtom alls

Högpatogen fågelinfluensa inträffar med oregelbundna intervall på alla kontinenter, det första bekräftade fallet i Sverige var år 2006. Sedan dess har det varit återkommande utbrott vid flera tillfällen. Dessa har orsakat hög dödlighet bland vilda fåglar som häckar i kolonier och hos tamfjäderfä.

Fågelinfluensa kan också smitta andra djur och människor, men det är mycket ovanligt. Sjukdomen är klassificerad som en potentiell zoonos, dvs en sjukdom som kan smitta mellan djur och människa. Risken för att fågelinfluensa drabbar människor är dock liten.

På senare år har man hittat sjukdomen hos flera däggdjursarter. I Europa och Nordamerika har viruset hittats hos grävling, iller, mink, utter, skunk, tvättbjörn, pungråtta, lodjur, rödräv, prärievarg, björn, rödlo, delfin, säl, tumlare, katt och hund. Sverige har haft bekräftade fall hos rödräv, gråsäl och tumlare.

Fågelinfluensa hos hund och katt

Fågelinfluensaviruset infekterar och sprider sig främst bland vilda fåglar och tamfjäderfä. Det kan också förekomma i slaktkroppar och i ägg från sjuka fåglar.

Men även hundar och katter kan bli smittade av viruset om de kommer i kontakt med sjuka eller döda fåglar. Enligt SVA (juli 2023) har inga fall av fågelinfluensa ännu inträffat bland hundar eller katter i Sverige.

Däremot förekommer rapporter från andra länder där katter och hundar har blivit allvarligt sjuka och även avlidit. Risken för att de skall bli smittade bedömer man dock vara mycket låg. Men även om risken är låg så är det en situation som kräver vaksamhet.

Om fågelinfluensan fortsätter att sprida sig, så ökar risken att fler djurarter kan bli smittade. Därmed kan hundar och katter komma i kontakt med fler infekterade djur, vilket då ökar risken att också de blir smittade.

Småfåglar är inte smittade i samma utsträckning som måsfåglar. Risken att katter ska bli smittade är därför mindre eftersom de främst jagar småfåglar.

Smittspridning

Hos fåglar förekommer viruset i spillning och luftvägssekret. Spridning kan ske genom direktkontakt med infekterade fåglar, genom spillningen eller genom förorenat vatten. Fåglarnas livsmiljö, med bland annat dammar kan snabbt bli förorenade av viruset i fågelspillningen.

Hur länge viruset finns kvar i miljön utanför kroppen, beror bland annat på mängden virus, temperatur, solljus och närvaron av organiskt material. Är det torrt och soligt kommer viruset att dö ganska snabbt.

Vid låga temperaturer, i skydd från solljus och i till exempel gödsel, fjädrar eller äggrester överlever det längre. Till exempel har man hittat levande virus i sötvatten. Viruset har funnits där under 12 månader trots att vattnet även frusit till is i -20ºC.

De vilda fågelarter som framför allt bär på viruset är vattenfåglar, måsar och strandfåglar. Men viruset verkar dock lätt kunna passera mellan olika fågelarter.

Kan husdjuren bli sjuka vid kontakt med fågelspillning?

Ju fler infekterade fåglar det finns i ett visst område, desto större är risken att viruset kommer att finnas i miljön och att hundar och katter kommer i kontakt med det.

De kan få i sig virus via fågelspillning, dels genom att slicka på eller äta det, dels genom att det fastnar på tassar och i pälsen som de sedan slickar rena. Men för att det ska kunna orsaka en infektion måste det vara ganska färsk spillning från en infekterad fågel.

Risken beror heller inte enbart på mängden virus, det beror också på hur väl viruset överlever i den aktuella miljön. Så risken att våra hundar och katter blir smittade är i de flesta situationer liten.

Symptom hos katter

Det kan vara svårt att veta om katten är smittad av fågelinfluensa eftersom symptomen är så allmänna. Men smittade katter kan vara håglösa, ha dålig aptit, ha feber och svårigheter att andas. Det kan också visa sig som neurologiska sjukdomar, tarmsymptom och gulsot.

Symptomen brukar komma inom några dagar efter att katten har haft kontakt med viruset. Men som med många andra virusinfektioner kan vissa katter endast ha milda symptom.

Symptom hos hundar

Även hos hundar kan symtomen på fågelinfluensa variera, men en hund kan bli allmänt hängig och ha ett nedsatt allmäntillstånd. De kan få neurologiska symtom och bete sig avvikande.

Behandling

Om du misstänker att din hund eller katt har blivit smittad av fågelinfluensa SKA du kontakta din veterinär. Det finns ingen specifik behandling för denna typ av influensa hos hundar och katter, men din veterinär kan ge dig råd om hur du ska ta hand om ditt djur och förebygga eventuella komplikationer.

Anmälningspliktig sjukdom

Det finns ett flertal olika sjukdomar (både hos människor och djur) som klassas som extra farliga och där myndigheterna behöver ha kontroll över smittspridningen.

Fågelinfluensa av subtypen H5N1, som är den vanligaste typen, är en sådan anmälningspliktig och allmänfarlig djursjukdom. Den kan utgöra ett hot mot djur-, folkhälsan och samhällsekonomin och därför finns det strikta regler för att förebygga, upptäcka och bekämpa sjukdomen.

Misstänker du att ditt djur är smittat måste du låta veterinären undersöka djuret. Visar det sig att hunden eller katten bär på fågelinfluensa ska veterinären rapportera detta till myndigheterna.

Kan husdjur med fågelinfluensa smitta människor?

Första gången man hittade ett bekräftat fall av fågelinfluensa typ H5N1 hos en människa var 1997.

Enligt Folkhälsomyndigheten har sedan 2003 drygt 860 människor i 16 olika länder (främst Sydostasien och Egypten) insjuknat varav 53 procent har avlidit (november 2021).

Risken är mycket låg att människor skall få fågelinfluensa genom kontakt med ett infekterat husdjur, men det är möjligt. Det gäller framför allt om det finns en långvarig och oskyddad exponering för ett infekterat djur.

De flesta fall där överföring av viruset har skett till människa, har inträffat i länder där man säljer levande kycklingar och andra matfåglar på marknader och sedan slaktar dem i hemma. Fågelinfluensa bedöms inte smitta via livsmedel. Det finns inga kända fall där en människa blivit smittad genom att ha ätit ägg eller kött från infekterade djur.

Fågelinfluensa kan smitta från infekterade fåglar till andra djur, och eventuellt till människor, på två huvudsakliga sätt:

• Direkt från smittade fåglar eller från miljöer som är smittade med fågelinfluensavirus
• Genom en mellanliggande värd, till exempel ett annat djur

Minska risken för att husdjuren blir smittade

Det är du som djurägare som ansvarar för hur dina djur mår och det är viktigt att du arbetar förebyggande.

I områden där fågelinfluensa är spridd bland vilda fåglar i en större omfattning bör hundar vara kopplade. Undvik också att röra dig med din hund i områden med större ansamlingar av fågelspillning. Låt inte hunden apportera eller nosa på fåglar om det inte uppenbart är en skjuten och frisk fågel.

Bor du i ett område som har pekats ut som ett riskområde ( se karta hos SVA) bör innekatter fortsatt att hållas inomhus. Utekatter är ofta svårt att hålla inne, men du bör vara mer observant på om katten blir hängigare eller får feber. Se symptom ovan. Ofta tar katter trots allt småfåglar och dessa är inte smittade i samma utsträckning.

Varför talar alla om fågelinfluensan?

Smittspridning av fågelinfluensaviruset sker i normala fall främst bland fåglar så varför är media så uppmärksamma på det?

Dels har en del större besättningar av kyckling och höns blivit drabbade vilket har medfört att företagen måste slakta en stor del av sina fåglar. Men det har också kommit allt fler rapporter där smittspridningen har ökat även bland däggdjur, som biologiskt sett står närmare människan.

Om fågelinfluensan fortsätter att breda ut sig, ökar risken för att husdjur smittas, som i sin tur kan smitta människor.

Hotet mot människors hälsa är inte smittan av fågelinfluensa i sig, utan att den ska ge upphov till en helt ny variant av influensa. I synnerhet en variant med en bättre förmåga att sprida sig mellan människor och mot vilken vi saknar antikroppar.

Detta skulle kunna hända om en människa eller ett annat djur samtidigt var infekterad av både fågelinfluensa och vanlig säsongsinfluensa. Vid en sådan dubbelinfektion kan influensavirusens genetiska material blandas om till nya varianter.

En sådan hypotetisk virusstam skulle sedan kunna utlösa en global pandemi, precis som Covid-19 gjorde. Av denna anledning har globala expertmyndigheter olika system för att övervaka till exempel fåglar för att upptäcka ovanliga händelser så tidigt som möjligt.

Källor: Fågelinfluensa/Aviär influensa (AI) – SVA | Folkhälsomyndigheten | World Organisation for Animal Health | Centers for Disease Control and Prevation | Center for Infectious Disease Research and Policy