I dagligt tal används produktnamnen, Adaptil och Feliway, bland djurägarna när det egentligen handlar om feromoner. Men vad är feromoner och gör dessa produkter egentligen någon nytta för att lugna våra husdjur i skrämmande situationer?
[cmtoc_table_of_contents]
Konstgjorda feromoner, Adaptil och Feliway
Det finns olika typer av syntetiska feromoner att köpa som sägs ha en lugnande inverkan på hundar och katter. För hundar kallas de Dog Appeasing Pheromones och säljs bl.a under namnet Adaptil (tidigare D.A.P.) och för katter kallas de Feliway.
Vad är feromoner och gör dessa produkter egentligen någon nytta för att lugna våra husdjur i skrämmande situationer?
Feromoner, vad är det?
Feromoner är molekyler i en kemisk substans. Då djur kommunicerar, framförallt med andra inom samma art, använder de feromoner.
Feromonsignalerna är de signaler som har störst betydelse av alla i djurriket. Rovdjuren anses ha de mest utvecklade körtlarna för att avge kemiska signaler.
Ordet feromon kommer från de grekiska orden pherein som betyder att bära och horman som betyder att stimulera. Feromoner utsöndras från speciella körtlar samt från urin och avföring.
Det är mycket som vi inte vet vi om feromoner och hur de används. Men att de har betydelse för den sexuella kommunikationen och för att förmedla varningsbudskap vet vi.
Feromoner används också för att skilja på art, kön, status i gruppen och för att avgöra olika individuella skillnader.
En stor skillnad mellan feromoner och dofter, är att dofter uppfattas spontant vid inandning. För feromoner krävs att ett speciellt organ, det vomeronasala organet (VNO) är inblandat. Det måste dessutom aktiveras av djuret på något sätt, t.ex. genom att flema, se Vomeronasala organet.
Feromoner kan påverka mottagaren på flera olika sätt, de kan fungera som ”primers”, igångsättare, och starta en förändring i djurets kropp, t.ex. utsöndring av hormoner.
De kan också fungera som ”releasers”, utlösare, som ger en omedelbar förändring av beteendet hos mottagaren.
Människor har under mycket lång tid använt sig av feromoner i olika sammanhang utan att egentligen veta om det. Många barnmorskor har gnuggat en trasa runt mammans bröstvårta och lagt ner den till det oroliga nyfödda barnet i syfte att lugna det.
Även djurskötare gnuggar det nyfödda djurets päls med dofter (egentligen feromoner) från den mamma som av någon anledning behöver adoptera ungen.
Körtlar inom fem områden
Hitintills har forskarna hittat sex ursprungskällor från vilka hundar och katter utsöndrar feromoner.
De sex källorna är urin och avföring och fem olika områden på kroppen, ansiktsregionen, tassar/trampdynor, runt analöppningen, runt könsorganen och i juvret hos digivande tikar.
Ansiktsregionen
Forskarna anser att körtlarna i ansiktsregionen hos hunden är viktigast ur social funktion, vilket syns då hundar nosar på varandra runt huvudet. Hunden har också, till skillnad från katten, en körtel som utsöndrar feromoner från örat.
Även katternas feromoner från ansiktsregionen är viktiga ur social synvinkel, genom att gnida huvudet mot olika ytor skapar katten en trygg och familjär omgivning.
Feliway tillverkas av den syntetiska varianten från kattens ansiktskörtlar.
Tassar och trampdynor
Katter har många svettkörtlar på trampdynorna som utsöndrar doftämnen, men huruvida hunden har det eller inte, vet inte forskarna än. Hos hundar vet man att dofter och feromoner utsöndras från områden mellan trampdynorna.
Det skiljer också mycket mellan katter och hundar i hur de sprider sina dofter från tassarna.
Hundar krafsar i marken efter att ha uträttat sina behov eller då de träffar andra hundar. Katter klöser framförallt på vertikala ytor.
Däremot har både hundar och katter en alarmfunktion, de producerar ett mycket speciellt feromon från tassarna då de blir mycket rädda.
Dessa tassavtryck kan skapa rädsla eller flykt hos det djur som kommer efter och hittar dessa spår.
Runt analöppningen
Runt analöppningen finns flera körtlar som är mycket viktiga för hundens sociala kommunikation.
Dels finns analsäckarna som utsöndrar ett sekret, dels finns också körtlar på svansroten och en bit ut på svansens ovansida.
Runt könsorganen
Området runt könsorganen och de körtlar som där utsöndrar doftämnen har stor betydelse både socialt och sexuellt. Det är därför hundar undersöker detta område minutiöst när de träffas.
Under tikens löp utsöndrar hon ett speciellt ämne (methyldihyroxybenzonate) som är oerhört attraktivt för hanhundar.
Denna substans finns också som konserveringsmedel i många kosmetiska produkter, vilket kan vara en anledning till att vissa hanhundar visar sexuella beteenden mot människor.
Juvret från digivande honor
Körtlarna som avger detta feromon finns mellan spenarna och de har en lugnande inverkan på både ungar och vuxna individer.
Hos hundar börjar tiken utsöndra dessa feromoner när valparna är tre till fyra dagar gamla och fortsätter med det tills valparna är avvanda.
Det är denna typ av feromoner som idag framställs på syntetisk väg och som används i Adaptil.
Urin och avföring
Både urin och avföring innehåller en blandning av olika feromoner. Även de produceras i körtlar som sedan avges via urinen och avföringen.
Hundar som markerar med avföringen placerar den ofta högt på stubbar eller stenar.
Både hanhundar och tikar markerar med urinen, hanhunden kan lyfta på benet många gånger under en promenad, speciellt i hundtäta områden.
Men även många tikar markerar och kan variera hur högt de sitter och hur ofta de kissar. Vissa tikar lyfter också på ena benet när de markerar för att få urinen så högt upp som möjligt.
Tiden innan löp kan tiken förändra sitt markeringsbeteende och många ägare lär sig att känna igen tecknen på att hennes löpperiod närmar sig.
Vomeronasala organet
Det vomeronasala organet kallas också för Jacobsonska organet. Det är små cigarrformade blåsor som sitter i munnen mellan gomtaket och näshålorna (läs mer på Hundens luktsinne).
Hos hunden har de en öppning som mynnar ut i den främre delen av gommen och de har dessutom via nervtrådar direktkontakt med den del av hjärnan som bl.a. reglerar sexualiteten.
Då hunden luktar på kissfläckar från tikar ser det ut som om de slickar i sig det och ”smakar” på fläcken för att avgöra om tiken löper eller inte. Många däggdjur gör så och det kallas för att flema.
Den information hunden får av feromonerna tas upp av det vomeronasala organet och transporteras sedan till det limbiska systemet i hjärnan. Den delen av hjärnan brukar kallas för känslohjärnan, då känslor av t.ex. välbehag, olust och sexualitet styrs härifrån.
Feromonerna kan innebära snabba beteendeförändringar utan att någon medveten bearbetning sker hos hunden. Vissa beteenden hos våra sällskapsdjur hos t.ex. veterinären, kan säkert härledas till feromoner. Andra rädda eller skrämda djur som varit där straxt innan sätter sina spår.
Appeasing pheromone
Appeasing pheromone, dvs. lugnande feromoner är de feromoner tiken avger från juverområdet då hon diar sina valpar.
Dessa feromoner, Adaptil tillverkas på syntetisk väg och säljs bl.a som halsband, sprej och som en dosa att sätta i eluttaget. Enligt tillverkaren har Adaptil förmågan att öka hundens grundtrygghet och är effektivt i de flesta stressande situationer.
Även många veterinärer förordar att djurägaren provar dessa konstgjorda feromoner innan de tar till annan lugnande behandling vid åksjuka, separationsproblem, rädsla mot fyrverkerier etc.
Blir hunden lugnare av Adaptil?
Ett flertal olika studier på både hundar och katter finns som faktiskt stöder tillverkarens påståenden, men frågan är långt ifrån besvarad.
Många av dessa studier har nämligen inte utförts enligt vetenskapliga metoder. För att en undersökning ska ge ett rättvisande resultat, krävs att den är slumpmässig, blindtestad samt placebokontrollerade.
Den typen av undersökningar är dyra och tidskrävande att göra. Flera av de utförda studierna genomfördes samtidigt som någon annan behandling också gavs, vilket inte är rättvisande.
2010 genomförde Frank et al. en systematisk genomgång av de olika studier som gjorts på effekten av feromoner på oönskade beteenden hos katter och hundar.
De tog endast med de undersökningar som uppfyllde minsta kvalitetsstandard, vilket resulterade i totalt 14 undersökningar, 7 hos katter och 7 hos hundar. De fann att de flesta hade samtidig behandling av läkemedel och beteendeterapi och/eller miljöförändringar. Deras slutsats var att det saknades tillräckliga bevis i 12 studier av 14.
Efter den publiceringen har Frank et al. naturligtvis fått svar från de som har utfört de tidigare studierna. De menar att studierna är vetenskapligt gjorda och att de har belägg för sina påståenden att konstgjorda feromoner gör nytta. De påpekar också att en systematisk genomgång inte kan jämföra två olika produkter (DAP/Adaptil samt Feliway).
Slutsats och bemötande av vår ursprungliga text
Att feromoner har en stor betydelse är klarlagt och att de kan både lugna och trigga igång hundar vet vi. Om syntetiska feromoner fungerar lugnande eller inte beror på vem man frågar.
Vi på Glanna har efter att denna artikel ursprungligen publicerats (maj 2013) haft kontakt med Annika Kulle, Product Manager OTC vid Ceva Health AB som tillverkar och säljer Adaptil och Feliway.
Hon menar att det är viktigt att tänka på hur hundar och katter skiljer sig åt beteendemässigt. Kulle säger att ”då katter är territoriala djur, och inte kan betraktas som flockdjur, reagerar de på feromonerna, Feliway, opåverkat av matte och husse.” Medan med hundar kommer även ”aspekten att då de är flockdjur, att de även förlitar sig på vårt beteende och vad vi sänder ut för budskap.”
Annika Kulle menar också att för att det inte ska bli en krock mellan feromonernas lugnande budskap och hundägarens beteende krävs ofta att även ägaren förändrar sina vanor.
Vi på Glanna tar inte ställning till om produkterna fungerar eller inte, vi informerar om vad som framkommer inom forskningen. Viktigt att tillägga här är dock att då det gäller beteendeförändringar hos hundar är det minst lika viktigt hur du som hundägare beter dig i sammanhanget. Därför bör en ev. användning av Adaptil eller liknande föregås av hjälp av certifierad hundinstruktör eller hundpsykolog.
Källa: Doggyrapport 03/04, Pheromones and Animal behaviour av Tristram D. Wyatt utgiven av Cambridge University press 2003, Systematic review of the use of pheromones for treatment of undesirable behavior in cats and dogs av Frank,D. Beauchamp,G. Palestrini,C. 2010, föreläsning ”Valpars anknytning med dofter” av Patrick Pageat, professor i etologi vid Adventure dog conference 2011 och mejlkontakt med Annika Kulle, Ceva Animal Health AB
