Hem / Hund / Fakta om hundar / Rävens dvärgbandmask finns även i Sverige
Rödräv

Rävens dvärgbandmask finns även i Sverige

Rävens dvärgbandmask är en parasit som främst har räv eller mårdhund som huvudvärd men även hundar kan fungera som en alternativ huvudvärd. Huvudvärden visar inga symptom på att vara smittad, däremot kan människan bli väldigt sjuk om hen får i sig parasitäggen och i värsta fall dö.

Rävens dvärgbandmask förekommer lokalt i stora delar av Europa. Sverige har tidigare varit förskonad från denna parasit men i december 2010 sköts en räv i Uddevallaområdet där smittan upptäcktes.

2014 avslutades en tre år lång övervakning av rävens dvärgbandmask. Det var Jordbruksverket som via frivilliga jägare över hela Sverige samlade in rävspillning för analys. Denna övervakning visade att parasiten finns i Sverige men att förekomsten är mycket låg. Dock finns den i större omfattning i vissa lokalt, begränsade områden.

Men hur påverkar det här mig som hundägare? Varför är just dvärgbandmasken farlig? Svar på de frågorna får du här.

Dvärgbandmask, Echinococcus

Det finns ett flertal olika typer av dvärgbandmaskar som har olika värddjur och olika sjukdomsbilder hos människan.

Dvärgbandmasken är egentligen en parasit som använder sig av mellanvärdar och huvudvärddjur.

I huvudvärden lever parasiten som fullt utvecklad parasit i tunntarmen, medan den i mellanvärden lever som larv i cystor eller blåsor i framförallt lever eller lungor.

Äggen hamnar på olika växter genom huvudvärdens avföring, och dessa äts upp av mellanvärden. Mellanvärden är i sin tur ofta ett bytesdjur för huvudvärden och så är kretsloppet fullbordat.

Dvärgbandmaskens cykel

Hundens dvärgbandmask

Echinococcus granulosus är det latinska namnet för hundens dvärgbandmask och den kan ge upphov till blåsmasksjuka hos människor och vissa husdjur. Sjukdomen smittar från hund till får, nöt, get, ren, häst och människa men även mellan varg och andra vilda hunddjur till vilda idisslare.

Dvärgbandmasken lever i huvuddjurets tunntarm, i detta fall hunden. Där lägger den mikroskopiskt små ägg som följer med avföringen ut i naturen. Människor eller andra djur får i sig äggen via bär, växter och betesgrödor.

I människan eller djuret, den så kallade mellanvärden, utvecklas äggen till larver som förs med blodet till främst levern. Larverna bildar vätskefyllda blåsor som kan skada det angripna organet. Blåsorna med larverna blir inkapslade och risken är därmed liten att de sprider sig vidare i kroppen.

Hundens dvärgbandmask förekommer över större delen av världen och uppträder framför allt där hundar används som valldjur för får och ren. Tidigare var den mycket vanlig i norra Skandinavien och hade då en koppling till rennäringen. Flera åtgärder vidtogs då, så idag förekommer den endast sporadiskt. De enstaka fall under senare år där den har påträffats hos människa i Sverige har samtliga blivit smittade utomlands.

Den tid som det tar för sjukdomen att bryta ut från smittotillfället (inkubationstid) varierar från flera veckor till år.

Rävens dvärgbandmaskJakthund med en skjuten räv

Rävens dvärgbandmask heter Echinococcus multilocularis på latin. Den påminner mycket om hundens dvärgbandmask men här är det framförallt räven som är huvudvärd men även hundar drabbas.

Denna typ av dvärgbandmask är spridd över större delen av norra halvklotet, den är dock vanligast i Alperna. Nu har den också hittats i södra Sverige.

Utvecklingscykeln med huvudvärd och mellanvärd är densamma som hos hundens dvärgbandmask. Det som skiljer är att det oftast är gnagare, som möss och sorkar som agerar mellanvärd. Räven eller hunden får inga symptom på att de är smittade.

I undantagsfall kan människan smittas av rävens dvärgbandmask genom att få i sig äggen från t.ex bär eller från pälsen på en smittad hund. Det är inte vanligt att människor smittas ens i de områden där masken förekommer i stor utsträckning. Problemet är snarare att de som smittas blir väldigt sjuka och kräver livslång behandling och i värsta fall levertransplantation.

Inkubationstiden är oftast flera år, många gånger 5 till 20 år. En infektion hos människan får till följd att dvärgbandmasken bildar små blåsor i kroppens olika organ, främst i lever och lungor. Till skillnad från hundens dvärgbandmask så kapslas dessa larver inte in utan sprider sig till flera delar av kroppen. Dessa blåsor växer tumörartat och eftersom de kan finnas i flera organ kan de vara svåra att behandla. Ofta tar det också flera år innan de upptäcks eftersom symptomen inte visar sig på länge.

Hur påverkar rävens dvärgbandmask mig som hundägare?

Du som hundägare måste avmaska hunden om den har varit utomlands. Det ingår i reglerna för införsel av djur och är nu viktigare än någonsin. Avmaskningsmedel med praziquantel (kan också stavas prasikvantel) kan du köpa receptfritt på apotek. Också epsiprantel, som finns att köpa utomlands är verksamt, men andra preparat fungerar inte.

Dessutom måste du numera avmaska din hund eller katt om du tänker ta dem med dig över gränsen till Norge. Även andra länder har krav på att hunden avmaskas innan den förs in i landet, kontrollera alltid med aktuellt land vilka regler som gäller. Mer information om in- och utresa med hund hittar du på Jordbruksverkets webbsida.

Du kan också vara försiktig med att låta hunden äta slaktavfall, smågnagare och djur som den hittar i skogen.

Om du inte bor eller vistas i något av de drabbade områdena behöver du inte göra någonting!

Befinner du dig däremot i Uddevalla, Katrineholm, Borlänge, Gnesta och Växjö kommuner och ofta är i skog och mark bör du:

  • Hålla hunden kopplad då du rastar den
  • Tvätta händerna då du har klappat den
  • Avmaska den med praziquantel. Har hunden möjlighet att äta smågnagare bör avmaskning ske varje månad
  • Duscha och schamponera hunden i samband med första avmaskningen, du behöver dock inte duscha den varje gång ni varit ute
  • Noga ta hand om hundens avföring och släng den bland de sopor som går till förbränning

Hur påverkar rävens dvärgbandmask mig som kattägare?Katt som har fångat en mus

Katter som får vara ute fångar ofta gnagare och frågan om hur rävens dvärgbandmask påverkar mig som kattägare har också undersökts. I de områden i Centraleuropa där rävens dvärgbandmask är vanlig har endast 0,4 procent av 265 katter visat sig bära på smittan, det jämfört med 55 procent hos rävarna i samma område.

Flera studier som har gjorts visar också på att katter inte alls är lika mottagliga för smittan som hundar är. Maskarna utvecklas också betydligt långsammare än hos hund och räv och att färre ägg bildas som kan spridas med avföringen. Katter anses därför inte ha någon betydelse när det gäller spridning av smittan i naturen. Däremot kan inte katter helt uteslutas som smittspridare till människan så om du har en utekatt i de drabbade områdena kan du om du vill följa de avmaskningsrekommendationer som gäller för hundar.

 

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Jordbruksverket , Folkhälsomyndigheten och SVAvet nr 2/2011

Till toppen

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

Svara

Din e-post kommer inte att publicerasMarkerade fält är obligatoriska *

*

Vi använder Cookies - Genom att använda denna webbplats godkänner du vår policy angående användning av Cookies .
x