Hem / Hund / Kennelhosta, låter värre än vad det är?
Hund som hostar

Kennelhosta, låter värre än vad det är?

När hunden plötsligt får en rejäl och skrällig hosta är det med största sannolikhet kennelhosta. Hunden får ofta kräkreflexer i slutet av hostattacken och kan få upp slemblandat skum. Ofta är hundägarens första tanke att hunden har satt något i halsen. Masserar du luftstrupen lite försiktigt brukar hostan utlösas igen. Ibland har hunden klart rinnande snor och i undantagsfall har den feber de första dagarna.

Hostan både låter och ser väldigt jobbig ut, men brukar i normalfallen inte kräva annat än lite vila och allmän omvårdnad. Så länge hunden har hostan kvar ska den inte utsättas för ansträngande aktiviteter, inte heller bör den träffa andra hundar.

Vad är kennelhosta?

Kennelhosta är egentligen ett samlingsbegrepp för en sjukdom i de övre luftvägarna som orsakas av olika virus och/eller bakterier. Symptomen är desamma oavsett vad som orsakar sjukdomen och namnet kommer av att den är mycket smittsam och därför drabbade alla hundar i en kennel samtidigt. Det medicinska namnet är infektiös trakeobronkit (ITB).

De vanligaste orsakerna till kennelhosta är att hunden har smittats av parainfluensavirus (CPiV-2), coronavirus (CRCoV), adenovirus (CAV-2) eller bakterien Bordetella bronchispetica. Vissa av dem kan ensamma orsaka hosta medan andra smittämnen främst förekommer i kombination med varandra.

Hundens herpesvirus (CHV-1) är också ett virus som angriper hundens övre luftvägar men anses numera inte ha någon direkt betydelse för kennelhosta.

Smittspridning

I olika miljöer där många hundar vistas på en begränsad yta, hunddagis, hundpensionat eller utställningar är risken stor att hunden blir smittad.Svart Schäfer och Finsk lapphund som leker

Smittspridningen sker vid direktkontakt mellan hundar men kan också smitta via saliven i gemensamma vattenskålar, leksaker osv.

Kortare sträckor kan det spridas genom hostningar och nysningar. Det är inte heller ovanligt att det sprids mellan hundar på en utställning genom att domaren går från den ena hunden till den andra och kontrollerar tandstatusen. Därför bör domarna torka händerna med sprit mellan varje hund.

 

Inkubationstid

Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från att hunden blev smittad tills sjukdomen bryter ut varierar beroende på vilket virus eller vilken bakterie hunden har drabbats av. En hund kan alltså vara smittbärare innan den själv har börjat hosta så därför är det omöjligt att veta vem som smittar vem.

Parainfluensaviruset (CPiV-2) har en inkubationstid på 2-8 dagar och Coronaviruset (CRCoV) har en inkubationstid på 1-5 dagar. Adenoviruset (CAV-2) ger i sig självt inte hosta men kan ge förstorade tonsiller och påtagliga förändringar i lungvävnaden och där har man sett att viruset avsöndras under 8-9 dagar efter infektionen.

Bordetella bronchispetica kan förekomma även hos friska djur och har inte hittats hos mer en ett par enstaka individer i den pågående svenska undersökningen. I utländska undersökningar har förekomsten varit större så vilken betydelse den bakterien har är ännu oklart.

Har hunden träffat andra sjuka hundar och du starkt misstänker att den kan ha smittats bör du hålla hunden isolerad från andra hundar eller miljöer där andra hundar ofta vistas i 10 dagar. Har din hund inte börjat hosta inom denna period kan du med största sannolikhet känna dig lugn.

Vaccination

I dag får de flesta hundar ett vaccin mot CAV-2 i samband med sin vaccination mot valpsjuka och HCC. Där utöver finns det vaccination mot kennelhosta, mot bara parainfluensaviruset  eller en kombination av parainfluensa och bordetella,  som ges 1 ggr/år, men precis som det vaccin vi människor kan få mot influensa ger det inte ett 100 %-igt skydd. Blir hunden smittad blir symptomen oftast lindrigare om den är vaccinerad.

Spruta ligger på kompressEftersom det smittar så lätt brukar hunddagis, hundpensionat och andra ställen med många hundar ha som krav att hunden ska vara vaccinerad och att du kan uppvisa ett vaccinationsintyg som inte är äldre än ett år.

Detta årliga vaccin mot kennelhosta ingår normalt inte i det allmänna vaccinationsprogrammet men de flesta veterinärer brukar fråga om hundägaren vill att hunden ska få detta också.

Behandling

För de allra flesta hundar som drabbas av kennelhosta krävs ingen behandling annat än måttlig vila och eventuellt hostdämpande medicin, se dock till att hunden får i sig tillräckligt med vatten. Hunden bör inte utsättas för aktiviteter som påverkar luftrören, vid ansträngning eller kall väderlek kan hostan öka.

För säkerhets skull bör du ta hundens temperatur dagligen. Stiger febern, hunden blir trött och slö eller om hostan förvärras ska du kontakta veterinären. Hunden kan då ha drabbats av en följdsjukdom som t.ex lunginflammation. Även långvarig hosta bör kontrolleras av veterinär då den kan bero på astma och inte kennelhosta.

Antibiotika sätts bara in i de fall då hunden är märkbart påverkad av sjukdomen samt att det har konstaterats att det rör sig om en bakterieinfektion.

Hur länge ska hunden vara hemma?

Precis som på förskolor för små barn har ofta olika hunddagis regler för när sjuka hundar måste stanna hemma. Ett generellt råd som ges av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) så ska en hund med akut hosta som tyder på kennelhosta inte träffa andra hundar eller vistas på plats där andra hundar rör sig under två veckor från att hostan bröt ut.

Dock finns det hundar som hostar betydligt längre än två veckor och mår hunden bra i övrigt så är det efter denna period ingen fara att låta hunden umgås med andra hundar. Har hunden däremot feber eller påverkat allmäntillstånd ska den inte träffa andra hundar eller tränas.

Forskning pågår

De flesta hundar får diagnosen kennelhosta utan att några speciella prover tas, därför är det svårt att exakt veta vilka virus och/eller bakterier som ligger bakom.

2013 påbörjades ett forskningsprojekt där forskare vid SVA och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har samlat in prover på hundar med fastställd kennelhosta. Målet är att de ska få in 100 prover på sjuka hundar som de sedan kan analysera och jämföra mot friska hundar. Hitintills har drygt hälften av de undersökta fallen visat på vilket virus eller bakterie som var orsak till sjukdomen. Den vanligaste orsaken var parainfluensavirus (29 av 77), följt av respiratoriskt coronavirus (12 av 77). De friska hundarna bar inte på något av de virus som analyserades.

 

Källor:  Föreläsning av Jonas Johansson Wensman, SLU Forskningsseminarium 2015-11-21,  Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, SKK Kennelhosta hos hund, och Facebook-gruppen: Kennelhosta hos hund.

Till toppen

Facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

Svara

Din e-post kommer inte att publicerasMarkerade fält är obligatoriska *

*

Vi använder Cookies - Genom att använda denna webbplats godkänner du vår policy angående användning av Cookies .
x